▶ Google-anställda i strejk mot sexuella trakasserier
▶ Första större aktionen utförd av High Tech-arbetare
▶ En mycket viktig händelse för arbetarrörelsen
Tusentals anställda på Google över hela USA och i övriga världen gick den 1 november ut från sina arbetsplatser i protest mot sexuella trakasserier, nedtystade sexualbrott och en arbetsmiljö som inte fungerar för alla. Rörelsen började i Singapore och spred sig runt världen och stängde Google-kontor i Mountain View, Kalifornien, Boulder och New York, liksom i London, Dublin, Zürich, Berlin och Hyderabad.
På plakaten stod slagord som “Don’t Be Evil,” och “Times Up Tech,”. En kvinna skrev ”Min ilska får inte plats på denna skylt”. Arbetarna höll korta demonstrationer där kvinnor läste upp rörelsens krav. När en tittar på de många fotografierna och filmerna från strejken och demonstrationerna och läser Google-arbetarnas kommentarer, är det uppenbart att detta var en massrörelse av arbetare.
På många ställen varade strejken i flera timmar. Den utgör en viktig internationell arbetsnedläggelse i den moderna arbetarhistorien. Det har inte varit många världsomspännande, gränsöverskridande aktioner som denna under de senaste decennierna, vare sig bland fackligt anslutna eller oorganiserade arbetare. Det är också den största aktionen utförd av High Tech-arbetare i USA sedan industrin uppstod för några decennier sedan. Och det är en av de viktigaste utvidgningarna av #Metoo-rörelsen till arbetsplatserna. Google-strejkens internationella karaktär, det faktum att den genomfördes av högutbildade teknikarbetare, och att det var en kamp för kvinnor, gör den till en mycket viktig händelse för arbetarrörelsen.
Google-arbetarna har genomfört en strejk och utifrån det skapat enhet – om än inte facklig enhet ännu. Kommer Google-arbetarna att identifiera sig som en del av arbetarrörelsen? Och kommer USA:s organiserade arbetare att kunna ta emot de Google-arbetare som gör det utan att den konservativa arbetarbyråkratin kväver och stryper dem? Vad som än händer, så har det visat sig vara en arbetarnas gräsrotsrörelse med enorm potential.
Det var New York Times’ undersökning av hur Google hanterade sexualbrott som utlöste protesterna. Tidningen rapporterade att Googles ledning hanterade trovärdiga anklagelser mot Androidtelefonens utvecklare Andy Rubin för sexuella trakasserier – inklusive framtvingad oralsex – med att låta honom lämna företaget med en fallskärm på 90 miljoner dollar. Rubin nekade till anklagelserna. Googles kvinnliga arbetare, många ilskna och en del rasande över rapporterna, fick sällskap av sina manliga arbetskamrater och började organisera sig kring frågan, och utfärdade sedan en uppmaning till strejk.
Googles VD, Sundar Pichai, krishanterade genom att försöka förknippa sig själv och företaget med strejken. I ett tal via nätet till DealBook-konferensen i New York sa Pichai: ”Uppenbarligen har det varit svåra tider. Det finns ilska och frustration i företaget. Vi alla känner det. Jag känner det. På Google har vi lagt ribban högt, och vi levde inte upp till våra förväntningar.”
Pichai försökte avleda ilskan över avtalet med Rubin 2014 genom att göra gällande att företaget hade gjort viktiga framsteg sedan dess. När han framträdde inför konferensen hävdade Pichai envist att Google hade vidtagit åtgärder för att ta itu med sexuella övergrepp inom hela företaget sedan Rubin lämnade 2014. ”Låt mig vara tydlig, dessa händelser ägde rum för några år sedan. Vi har alltid som företag, och det är viktigt för mig … att vi drar en skarp linje mot olämpligt beteende”, sa han. Han nämnde 48 anställda som hade avskedats efter anklagelser för sexuella brott, bland dem 13 högre chefer. ”Men”, medgav han, ”sådana här tillfällen visar att vi inte alltid gör rätt.”
Google-arbetarna kommer sannolikt inte att bli lugnade av Pichais ord. De kräver att få en representant i styrelsen, en ny politik och handling istället för prat. På Googles arbetsplatser hördes demonstranterna ropa: ”Kvinnors rättigheter är arbetarnas rättigheter”. De Google-anställda har trätt in i arbetarrörelsen. Och förhoppningsvis kommer de att hjälpa till att förändra den.
Dan La Botz
Tidigare publicerad i New Politics.
Översättning: Göran Källqvist
Google-arbetarna kräver:
■ Det måste bli ett slut på tvångsförlikning vid fall av trakasserier och diskriminering. Jämlika löner och möjligheter.
■ Rapporter om sexuella trakasserier ska vara offentliga.
■ En tydligt inkluderande process för rapportering av sexuella brott på ett säkert och anonymt sätt.
■ Mångfaldsombud ska rapportera direkt till VD:n och utfärda rekommendationer till bolagsstyrelsen.
■ En representant för de anställda ska utses till Googles styrelse.