I tisdags kom domen i den uppmärksammade rättegången i hovrätten i Umeå mellan samebyn Girjas och svenska staten. Rättegången har handlat om jakt- och fiskerättigheterna på Girjas renbetesmarker i Norrbotten och även om domen är en smula svårtolkad, så kan hovrätten sägas ha dömt till Girjas fördel.
Domen slår nämligen fast att samebyn har ”bättre rätt” än staten att bestämma över småviltsjakt och fiske i sina renbetesområden i fjällen. Det betyder att Girjas har vunnit principfrågan.
Det är dock en seger med viss sordin, eftersom hovrätten väljer att avslå det som tingsrätten biföll: samebyns yrkande på ensamrätt när det gäller att upplåta rätten till småviltsjakt och fiske på renbetesmarkerna. Domen innebär att varken Girjas eller staten kan hävda ensamrätt till jakt och fiske i området.
Hovrätten slår också fast att nuvarande regelverk – där länsstyrelsen upplåter jakten och fisket – inte strider mot grundlagen och alltså kommer att fortgå. Men eftersom domen ger samerna starkare rätt än staten, ger den också länsstyrelserna möjlighet att göra bedömningen att det är samernas jakt- och fiskerätt den upplåter, inte statens.
Girjas ordförande, Matti Berg, är glad och lättad efter beskedet. Han anser att den samiska rätten till land och vatten har stärkts. Samtidigt säger han till TT att tvisten om jakten och fisket inte är löst.
Enligt Sametingets vice styrelseordförande, Lars Miguel Utsi, har domen stor betydelse för de samiska rättigheterna. Han säger till Sameradion att den visar att samerna har en stark rätt och menar att den även stärker rättigheterna för samer som inte är medlemmar i någon sameby. Sametinget kommer nu att arbeta för att få riksdagspolitiker att ta hänsyn till domen och forma lagar efter den.
Förutom att vara en delseger i själva sakfrågan, innebär hovrättens dom också att svenska staten, som förlorande part, ska ersätta Girjas sameby för rättegångskostnaderna på cirka 4,3 miljoner.
Nu kommer både Girjas och statens advokater att läsa domen grundligt för att komma fram till om de vill överklaga eller inte. Det troliga är att domen kommer att överklagas och att rättsprocessen fortsätter till högsta instans.
Emma Lundström
Bakgrund:
Sedan 1993 har allmänheten kunnat jaga i större delen av den svenska fjällkedjan och det har varit de statliga länsstyrelserna som administrerat tillstånd och återrapportering.
Redan från början kritiserades detta från samiskt håll. De som höjde rösterna menade att samerna är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att den stör renarna.
År 2009 stämde Girjas fjällsameby, tillsammans med Svenska samernas riksförbund, staten för att få prövat vem som har rätten att förvalta småviltsjakten och fisket på samebyns renbetesområde i fjällen. Sex år senare hölls rättegången i Gällivare tingsrätt.
I februari 2016 biföll tingsrätten Girjas krav på ensamrätt. Staten överklagade domen till hovrätten som meddelade sitt beslut 23 januari i år.
Girjas är en så kallad pilotsameby och domen kan därför i förlängningen komma att handla om jakt- och fiskerättigheterna i hela renskötselområdet.