1918 är året då socialdemokrater och liberaler lyckas tvinga högern till reträtt och driva igenom allmän rösträtt i Sverige, för både män och kvinnor. I Per T Ohlssons bok 1918 –Året då Sverige blir Sverige följer vi månad för månad vad som händer detta skickelsedigra år. Och det är mycket. På konstens område
utmärker sig Nils Dardel och Isaac Grünewald.
Elsa Beskow ger ut sin Tant Grön, tant Blå och tant Gredelin. En indier söker första gången i historien svenskt medborgarskap – han försvinner snabbt, men lämnar efter sig Indolack – en uppfinning som fick stor betydelse som elektriskt isoleringsmaterial
Men det som präglar året är nöd och elände. Första världskriget rasar ännu. I Ryssland har det varit revolution. I Finland tar inbördeskrigets vita segrare blodig hämnd på de röda. 12 000 arbetare anses ha dött i fånglägren efter kriget. I Sverige minns man föregående års hungerkravaller – och det har inte blivit mycket bättre.
Mot den bakgrunden får vi följa turerna i den spännande kampen för allmän rösträtt. Efter värnpliktens införande 1901 hade Allmänna valmansförbundet, dagens moderatparti, bildats i syfte att stoppa kraven på rösträtt. 1909 hade högern gjort en taktisk reträtt och givit efter för ropen: ”En man, ett gevär, en röst!” Svenska män släpptes fram till valurnorna i andrakammarval – om de gjort lumpen förstås.
Men i kommunal- och landstingsval var det graderad rösträttskala och krav på fast egendom eller årsinkomst på 800 kronor. Rika personer kunde ha 40 röster, och även bolag fick rösta. Det var rikets största städer och landstingen som utsåg riksdagens första kammare. Och där finns motståndet. Att inte bara männen utan nu också kvinnorna kräver rösträtt, gör inte det beståendes försvarare mindre upprörda.
I Tyskland är det redan revolution och den svenske kungen Gustav V packar väskorna på slottet när arbetarprotesterna fortsätter att växa i Sverige. Efter en konselj dröjer sig några företrädare för regeringen kvar med kungen. Förklarar att alternativet till social oro är att förslaget om ny författning går igenom utan förändringar. Fyra år tidigare tvingades den liberala regeringen Staaf avgå, för att kungen inte hade förtroende för den. Men nu säger han att han ska se vad han kan göra. Och det är nu den före detta skomakaren, finansministern Fredrik Vilhelm Thorsson, klappar Gustav V på axeln och säger: ”Majestätet skall inte vara oroligt; den här skivan klarar vi.”
Högern viker sig. Vi får allmän rösträtt för män – och kvinnor i riksdags- kommunal- och landstingsval. Men det ska dröja till 1921 innan vi får vårt första demokratiska riksdagsval. För den nya grundlagen måste först godkännas av två lagtima riksdagar.
Mats Leander
BOK
1918 – Året då Sverige blir Sverige
Av Per T Ohlsson
Bonniers 2017