►FARC:s ledare: ”Vi kommer ta upp den politiska kampen”.
►Colombias president Santos vill att USA häver terrorlistningen
►Paramilitärerna ett fortsatt hot
COLOMBIA Vänstergerillan FARC kommer att ge sig in i den civila politiken och söka allianser med andra partier efter att de ingått fredsavtalet med Colombias regering. Det sade FARC-ledaren Rodrigo Londono i en intervju i colombiansk press i söndags.
– Vi kommer gå in i ett politiskt scenario där det är grundläggande att ena det största möjliga antalet politiska krafter för att garantera att avtalet uppfylls, ska Londono ha sagt enligt nyhetsbyrån Reuters. Vi kommer att lägga vapnen åt sidan och ta upp den politiska kampen.
Rörelsen skulle därmed kunna ställa upp i parlament- och presidentvalen 2018.
Fredssamtalen mellan den colombianska staten och FARC inleddes 2012 och parterna har träffats vid flera tillfällen på Kuba, som varit medlare mellan dem. Parterna väntas senare i år sluta ett historiskt avtal som kan markera änden på en halvsekellång konflikt vilken skördat mer än 75 000 människoliv och gjort 5,7 miljoner personer till internflyktingar. Kvinnor har drabbats särskilt hårt av våldtäkter, kidnappningar och mord – varannan dag dör en kvinna i Colombia av orsaker kopplade till konflikten, enligt Global justice center.
FARC är terrorstämplade av USA som anklagar rörelsen för att vara inblandad i knarkhandeln. Rörelsen har delvis finansierats av att de beskattat den lukrativa kokainhandeln. Inför sitt statsbesök i Washington har Colombias president Juan Manuel Santos bett USA att ta bort FARC från terrorlistan.
– Om de skriver på avtalet är det för att vi har en tidtabell för deras avväpning och de har förbundit sig att lägga ner vapnen och återvända till ett laglydigt liv, sade Santos till media. Så jag hoppas att de tas bort från terrorlistan.
Colombia har också efterfrågat en amnesti för FARC-medlemmar som sitter fängslade i USA, flera på knarkdomar. Men enligt Bernie Aronson, Obama-administrationens särskilda sändebud i förhandlingarna, är det inte aktuellt i nuläget.
– Vi tar presidentens förfrågan på stort allvar men samma lagar som gäller andra grupper gäller FARC, sade han enligt nyhetssajten Colombia reports. Med andra ord: de måste avväpna sig, upphöra med sina kriminella aktiviteter och sluta utgöra en risk för amerikanska intressen.
Colombia är USA:s tydligaste allierade och supermakten i norr har i decennier varit inblandad både ekonomiskt, politiskt och direkt militärt i det sydamerikanska landet. Sedan 2000-talets början har USA bidragit med 10 miljarder dollar i stöd till ”kontraterrorism” och narkotikabekämpning.
Juan Manuel Santos väntas be om ytterligare 200 miljoner dollar i amerikanskt stöd för att återintegrera FARC-medlemmar i det civila samhället.
Samtidigt som utsikterna för fred mellan colombianska staten och FARC är ljusare än på länge fortsätter efterföljarna till högerns paramilitärer med AUC i spetsen att utgöra ett allvarligt hot mot landets befolkning och framtida ex-gerillamedlemmar. Officiellt avväpnades AUC mellan 2003 och 2006 men många medlemmar vägrade och bildade vad som kallas ”neo-paramilitärer” inblandade i massakrer och kriminella aktiviteter kopplade till droghandeln. Sedan förhandlingarna med FARC inleddes har neo-paramilitärerna utökat sitt territorium med tre gånger, enligt oberoende undersökningar, rapporterar Colombia reports.
På 1980-talet var FARC med och bildade ett fredligt politiskt parti, Patriotiska unionen PU, som del i fredssamtalen med dåvarande presidenten Belisario Betancur. Paramilitärerna och högerkrafter inom armén smulade sönder fredsansträngningarna genom att mörda 5 000 medlemmar av PU. Det finns en oro bland FARC-medlemmar att deras framtida fredliga politiska arbete kommer bemötas på samma sätt av paramilitärerna.
President Santos beordrade i måndags landets militär att intensifiera operationer riktade mot neo-paramilitärerna.
– Jag beordrade säkerhetsstyrkorna att tillsammans med åklagare koncentrera på att öka effektiviteten i utredningar och bevakning, sade Santos.
Arash Gelichkan