Det pågår ett krig i USA. Ett krig där religiösa terrorister utför attacker mot sjukvårdsmottagningar och uppmanar till våld riktat mot enskilda människor och hela grupper. Det är ett krig som handlar om kvinnors hälsa. En strid mellan fanatiska abortmotståndare och organisationen Planned Parenthood som anser att kvinnan har rätt att välja och äger bestämmanderätten över sin kropp. Det är ett krig som de senaste månaderna har trappats upp.
Ur ett svenskt perspektiv är det svårt att tänka sig hur det skulle vara att bli nekad rätten till abort av sjukvården. Eller att det inte finns någon skolsköterska att fråga om sexuellt överförbara sjukdomar. Men på många håll i USA är det just precis den verkligheten som gäller. Här är abortmotståndarna högljudda och ständigt närvarande. Och de hatar Planned Parenthood. Varför? För att organisationen årligen förser 27 procent av de amerikanska kvinnorna med preventivmedel och nära tre miljoner amerikaner med bland annat cancervård, sexualupplysning och hiv-tester. Framförallt erbjuder Planned Parenthood tester och behandling för könssjukdomar. Men det är inte det som abortmotståndarna fokuserar på. De ser bara de ungefär tre procent av verksamheten som utgörs av aborter.
I somras eskalerade attackerna mot Planned Parenthood när abortmotståndare spred filmklipp där en läkare som jobbar för organisationen påstods prata om försäljningen av kroppsdelar från aborterade foster. Det spelar ingen roll att Planned Parenthood gått ut och förklarat att det inte handlar om vinstdrivande handel utan om att vävnad doneras till livsviktig forskning, med patienternas samtycke. Enligt abortmotståndarna handlar det om mord och försäljning, det finns bara svart och vitt i deras värld – en värld där det viktigaste verkar vara själva födseln, inte det liv som kommer därefter. De är republikaner och förespråkar varken gratis sjukvård eller skolgång för de barn som blir produkten av deras tankegångar.
Abortmotståndarna har starka krafter på sin sida. Republikanerna i senaten arbetar ständigt på att få bort det statliga stöd som organisationen får. I somras försökte de att i en omröstning samla de 60 röster som behövs för att ett sådant lagförslag ska gå igenom. Eftersom det inte lyckades har de under hösten återigen försökt att i budgetförhandlingarna få igenom detta krav. I slutet av september attackerades Planned Parenthoods ordförande, Cecile Richards, hårt av republikanska ledamöter i ett kongressförhör hon kallats till. Natten efter attackerades ännu en av organisationens kliniker.
Men än så länge får Planned Parenthood statliga pengar. Vilket är tur. Utan det arbete som organisationen gör skulle hälsovårdssituationen för kvinnor i USA vara betydligt mer deprimerande än vad den redan är.
Enligt den amerikanska konstitutionen ska kvinnor i USA ha rätt att själv bestämma om hon vill göra abort eller inte. Trots detta dyker det hela tiden upp abortförbud i delstatslagstiftningar runt om i landet och flera republikanska guvernörer har gått ut med att deras delstater ska göras helt abortfria. I South Dakota är det bara Planned Parenthood som erbjuder trygga och lagliga aborter. Också där är de hotade. Runt om i USA utsätts deras hälsocenter och vårdpersonal för våldsamma attacker, både fysiska och politiska. Men organisationen vägrar ge upp. Istället höjer den rösten alltmer, med stöd av tusentals volontärer som vet vad det innebär att inte ha tillgång till trygg och säker vård när den behövs som mest.
Emma Lundström