De iranska poeterna Fateme Ekhtesari och Mehdi Mousavi har dömts till elva och ett halvt respektive nio års fängelse samt nittionio piskrapp vardera. Domen är utfärdad den 22 juni vilket är innan den avslutande rättegången genomförts. Fast själva meddelades de domen via advokat först i måndags 12 oktober.
Fateme Ekhtesari och Mehdi Mousavi sattes i häkte i det ökända Evin-fängelset efter att Fateme återvände till Iran efter ett utlandsbesök på Göteborgs poesifestival i december 2013. Gripandet engagerade många kulturarbetare i Sverige och bland andra Svenska Pen. Manifestationer och upprop till stöd för de fängslade poeterna hölls. En av de som engagerat sig är poeten och dramatikern Athena Farrokhzad.
– De mår såklart inte bra, de är förkrossade, säger hon. Men de blev ju fängslade efter att de kom hem efter festivalen 2013 och satt fast i Evin-fängelset i en månad. De har blivit inkallade till kontinuerliga förhör och rättegångar har hela tiden skjutits upp, så det har varit en utdragen och hård process så det är ingen överraskning. Sen är ju kanske domarna hårdare än vi kunde föreställa oss, men jag tänker att staten vill statuera ett exempel.
Har domen något samband med Sverigebesöket för ett par år sedan?
– Både Fateme och Mehdi är framstående poeter som har viktiga roller i den iranska kulturoffentligheten och det hade de redan innan, poängterar Athena Farrokhzad. Sedan har de låtit meddela att de har haft väldigt bra koll på Fatemes förehavande i Sverige och våra kontakter med henne. Att man har haft samröre med ”utländska makter” är aldrig någonting positivt ur iranska myndigheters synvinkel.
Athena Farrokhzad säger att de hittills inte har haft kontakt med svenska UD eller utrikesminister Margot Wallström men att de hoppas att det ska ske. Den svenska regeringen borde göra mer för att stödja de intellektuella och folket i Iran.
– De är två författare som är utsatta för den här repressionen men de är inte ensamma om det. Alla intellektuella, journalister, poeter, studenter verkar ju under sådana här sociala och politiska förhållanden. Även vanliga människor lever under extrem hård repression. Den svenska regeringen borde utöva påtryckningar och driva en offensiv internationell politik.
Vad kan poeter och kulturarbetare här göra för att stödja Fateme och Mehdi och andra fängslade intellektuella i Iran?
– Det är inte första gången fallet har varit uppe i svensk media. När de blev häktade skrev vi mycket om det här, vi hade demonstrationer utanför ambassaden. Det vi kan göra är att sprida ordet, väcka opinion och sedan kan ju poeter generellt verka för internationell solidaritet med sina kollegor överallt. Iran är ju en av de mest extrema fallen. Men det handlar inte bara om Iran utan om Syrien, om Kurdistan och vidare.
Arash Gelichkan