På Arvika marknad fanns det när jag var liten en stor tunna som snurrade runt, runt. Den hade gummiklädda väggar. När den fick upp farten kunde man klättra på väggarna. De riktigt tuffa försökte stå kvar mitt i tunnan. Efteråt vinglade man en hel del, särskilt vi som utnyttjade möjligheten att vara kvar länge i tunnan utan extra betalning. Covid-19-pandemin har gjort snurrigheten i den rådande utvecklingsmodellen tydlig. Samtidigt pressas de som söker göra motstånd och finna en lösning av centrifugalkrafterna. Det skriver Tord Björk.
FOKUS
Sakfrågor kan vara nog så viktiga och upptar under perioder det mesta av vår politiska aktivitet. Men för att ta pandemin på allvar behövs något mer. Vi kan nu ha en chans att resa ett mer omfattande motstånd och arbete för konstruktiva lösningar än som varit möjligt tidigare. Det beror framförallt på att Covid-19 pandemin har öppnat ett biologisk fönster i den globala medvetenheten. Mänsklighetens gemensamma öde ställs på sin spets.
Men fönstret är kanske öppet bara en månad till. Så resonerade vi i Jordens Vänner när frågan om hur länge öppningen i samhällsdebatten kommer vara för de ekologiska problem som pandemin gjort påtagliga. Den första tanken var att det kommer vara till hösten och den politiska säsongen börjar dra igång igen. Men mer centralt kan vara att se det som att öppningen sker i två faser med den första som den mest omvälvande.
Det är nu de biologiska riskerna med den nuvarande utvecklingsmodellen är som mest påtagliga En globalisering som skapar virus i ena änden och sjukdomar i våra kroppar i andra änden. Det är nu vi kan skapa medvetenhet om riskerna med storskaligt jordbruk och skogsbruk som stressar naturen mer än den tål och en hälsovård upplagd efter samma ekonomiska stressade mall. En utveckling till för att leverera allt billigare produkter och arbetskraft till en global just-in-time ekonomi. En insikt om de grundläggande biologiska sambanden kan bidra till nya allianser för att lösa den globala sociala och ekologiska krisen.
Snart nog kommer de mer omedelbara problemen på grund av den ekonomiska krisen som pandemin utlöst ta överhanden. Man har kunnat märka det länge om man följer opinionsbildare som står nära storföretagen eller läser DN Kulturs artikel om Coronakrisen av bulgariske statsvetaren Ivan Krastev. I en analys sammanfattar Kratsev elegant krisen i sju paradoxer som i stort sett går ut på att pandemin både stärker tendenser till avglobalisering och samtidigt fört mänskligheten samman, vilket blir till att ”Pandemin har lärt européerna att om de vill förbli trygga, så får de inte tillåta en värld där de flesta mediciner och ansiktsmasker tillverkas utanför Europa.” Det biologiska fönstret stängs till förmån för skydd för hälsan och bergränsade ekonomiska lösningar.
Hos folkrörelserna har det istället skett ett språng i synen på de globala problemen. Det märks när man läser de internationella demokratiskt uppbyggda organisationernas uttalande om Covid-19 krisen. Tidigare har förmågan att se samhället i stort och sambanden mellan olika sakfrågor tillskrivits partier, samverkan mellan folkrörelser eller öppna platser som sociala forum där inga gemensamma beslut fattas. Nu visar det sig att denna förmåga utvecklats inom varje folkrörelse. Alla de större internationella folkrörelserna ser bortom den egna huvudfrågan och svarar på krisen med ett allsidigt budskap med undantag av internationella facket ITUC.
Istället har ett fackligt samarbete för energidemokratisering, TUED, tagit initiativ till en internationell fackföreningskonferens på temat ”Pandemin och bortom den.” Den sker på nätet under perioden 9 juni till 10 september med stöd av 30 fackföreningar i Syd och Nord och vänder sig intressant nog också till allierade folkrörelser. Som samtliga folkrörelser betonar detta initiativ sociala rättigheter. I detta fall med betoning av att krisen framhävt ”det oumbärliga bidraget från så många lågavlönade, de med informella och osäkra arbeten – ofta kvinnor, invandrare och färgade – när de uppfyller väsentliga behov.” Att det är ett fackligt klimatinitiativ som praktisk sköter denna fackföreningskonferens på nätet märks. Men det sker ganska marginellt i en av punkterna om syftet med mötet: ”Att förstärka samtal för att försvara, återkräva och utöka högkvalitativa, allmänna offentliga tjänster, inklusive vatten, hälso- och sjukvård, utbildning, forskning, allmän rörlighet, energi, mark och mer, och för en planerad, samordnad utfasning av fossila bränslen ur våra system för produktion och konsumtion till hållbara former.”
Mest allsidiga svar på coronakrisen och mest gemensamt har bonderörelsen La Via Campesina International (LVCI), Internationella Jordens Vänner (FOEI) och Den globala kampanjen för att kräva klimaträttvisa (DCJ). Överlappningarna mellan dess tre internationella folkrörelsers syn på Covid-19 krisen är djupgående och kan bli bärande bjälkar i en kommande global folkrörelseallians för att lösa den sociala och ekologiska krisen.
Den mest klassmedvetna synen av alla folkrörelser har Via Campesina. De säger ”bygg solidaritet och klassallianser mellan landsbygden och urbana områden”. Jordens Vänner vänder sig mot nyliberala doktriner, privatiseringar, nedmontering av arbetarnas rättigheter och flexibilisering av arbetsmarknaden. Jordens Vänner har också formulerat den kanske mest utarbetade ideologiska förklaringen till coronakrisen av alla rörelser: ”COVID-19 avslöjar omfånget av vårdkrisen i våra samhällen: en kris som har utvecklats under århundraden genom det patriarkala, rasistiska och kapitalistiska systemets misslyckade förmåga att ta hand om folken, naturen och landområden, och dess beroende av kvinnors arbete och kroppar för att kompensera och laga de skador som orsakats av det kapitalistiska nykoloniala exploateringssystemet.”
Klimaträttviserörelsen DCJ med stöd av internationellt ledande organisationer som www.350.org och FOEI har gjort det mest utförliga uttalandet. Även här är det sociala engagemanget påtagligt. Man kräver att människor alltid måste värderas över vinst, att marginaliserade befolkningar skyddas – från landsbygdssamhällen, till hemlösa, människor i fängelse, flyktingar och migranter, äldre och urfolk. Vidare att subventioner till fossila bränslen stoppas, skuldbetalningar från sydländer avbryts och skattesystem omvandlas. Extraktiva projekt – från fossila bränslen till industriellt jordbruk – och projekt som påskyndar klimatkrisen och sätter människors hälsa i fara stoppas. Vad som efterfrågas istället är en ”långsiktig rättvis övergång och återhämtning” där krisen tas som en möjlighet att gå över till ”social rättvisa, klimatmotståndskraftiga noll-kol-ekonomier.”
Är det då möjligt för den mer biologiska förståelsen av den rådande globala krisen att göra sin röst hörd? Världskvinnomarschen och ett uttalande från 241 organisationer initierat av antiimperialistiska Internationella folkliga församlingen ger stöd för småbrukarnas centrala roll för folkförsörjningen. Men lägger fokus på sociala krisen och inte den ekologiska.
Klimatrörelsen i Sverige med organisationer som Klimataktion och Klimatriksdagen startade främst av vänsteraktivister tycks hittills inte lyssna på vad den internationella klimaträttviserörelsen säger. Vänstern och dess närstående rörelser stannar ofta vid att se Covid-19 pandemin som en fråga om hälsa och ekonomi. Ibland kan man lägga till klimatet men då mest som en industriell fråga om utsläpp och inte den biologiska aspekten, än mindre som en klassalliansfråga mellan småbrukare och arbetare. Inte sällan stannar man kvar på den nationella nivån. Denna hållning hos stora delar av svenska vänstern gör den vanmäktig inför den globala sociala och ekologisk krisen.
Men det går att ändra på och det snabbt. Fredsrörelsen inte minst i Sverige har börjat upptäcka vikten av att alliera sig med miljö- och välfärdsrörelser. Frågan om maten och jordbrukarnas roll för ett hållbart samhälle uppmärksammas alltmer tack vare pandemin. I längden går det inte att blunda för internationella folkrörelsernas synsätt. Den kris som brutit ut är global och har en stark biologisk prägel. Det av miljörörelsen startade nya Nätverket Folk och Fred har inte bara motsatt sig närmandet till Nato utan också stött namninsamlingen ”Utan bönder ingen civil beredskap”. 14 juni ordnade detta nätverk tillsammans med Jordens Vänner och Aktivister för fred webbinariet ”EU och global omstart för fred, miljö och välfärd.”
Internationellt märks en öppenhet också i mer vänsterdominerade kretsar för miljö- och småbrukarrörelsens betoning av klassallians mellan land och stad. Mat och biologisk mångfald är bärande bjälkar för människans överlevnad. Tillsammans med gemensamma intressen mot storföretagen och för social rättvisa kan en folklig allians mellan land och stad också bygga på delar av medelklassen vars organisationer kan sammanlänka kamp på olika områden.
Nätverket Pragvåren 2 mot högerextremism och populism (PS2) är en uppföljning av Europeiska sociala forumet i Malmö 2008. Dess deltagare är främst från Central och Östeuropa på vänsterkanten. PS2 deltar samarbetar också med Internationella folkliga församlingen (IPA) i Europa. Ett initiativ med folkrörelser som de jordlösas rörelse MST, Världskvinnomarschen och vänsterpartier som aktiva medlemmar med styrkan främst i Latinamerika, Afrika och Asien.
I år var det första gången som yngre krafter från Sverige deltog på möten i dessa europeiska sammanhang. Ett var European/Prague Spring 2020 om fred och klimat som kommer hållas fysiskt senare i år. Europeiska ungdomsnätverk mot rasism och miljö var med och arrangerar detta utöver PS2 och vänsterpartiernas studieorganisation Transform Europe. På temat internationalistiska svar på coronakrisen deltog småbrukaren Joel Holmdahl från NordBruk och Michel Diaz från Nej till Nato på ett webbinarium 26 april. Ungdomsnätverket United mot rasism motiverar sitt arrangörskap med att de ser det som viktigt med att överbrygga skillnaden mellan rörelser inriktade på sociala som den antirasistiska rörelsen fokuserat på och miljörörelsen.
På de regelbundna mötena i europeiska IPA togs ett uttalande upp som diskuterats av samordningen för alla kontinenter. Där framställdes coronakrisen som en hälsokris och ekonomisk kris. Detta kritiserades utifrån en nordisk folkrörelsesyn mot globaliseringen av biologin. Det som saknades i uttalandet var detta biologiska perspektiv på hur pandemin utlöstes. Svaret på krisen måste vara långtgående. Inte minst krävs ett ifrågasättande av den rådande handelsregimen som avindustrialiserar Syd till så att Nord kan skaffa sig billiga råvaror, arbetskraft och expandera sin storskaliga jordbruks- och skogsindustri. Reaktionen blev att detta var så viktigt att nästa möte skulle inledas om detta perspektiv.
Liknande skov sker i andra vänsterdominerade miljöer. Det märks i förberedelserna för World Social Forum 2021.Planen är att det hålls i Mexiko nästa år samtidigt med Davosmötet. Här blev nyliberalismen inte ensam som enande faktor att vara emot utan också ”den form för civilisation som förstör naturen.” Inom folkrörelserna sker alltså en språngartad utveckling som kan göra den biologiska dimensionen central i förståelsen av lösningar på vår tids kris. Därmed kan småbrukarnas klasskamp bli en likvärdig central faktor för den globala omstart för fred, miljö och välfärd som nu behövs tillsammans med den som förs av industriarbetarna. Detta tillsammans med klassintressena hos de som arbetar i offentlig och privat service som bygger på de värden som naturbruket och industrin producerar. På så sätt kan vi undgå att kastas av de centrifugala krafterna i tangentens riktning.
Det har funnits en klasskampslinje i Sverige sedan 1970-talet som betonat landsbygdens och stadens folkliga gemensamma intressen. De av främst medelklassen dominerade miljöorganisationerna har en viktig roll för att binda samman olika kampområden som marxisten Björn Eriksson påpekade. Den praktiken och synen står inte minst La Via Campesina och Jordens Vänner för idag. Det är på tiden att Socialistisk Politik står upp för denna folkrörelselinje både internationellt och i Sverige.
Tord Björk
medlem i Jordens Vänner
och Aktivister för fred
■ Denna vecka startar Nätverket Folk och Fred en kampanj mot trakasserier av freds- och miljöröster. Namninsamlingen Stöd freds- och miljörörelsen återlanseras efter att frågan tystades ner i alla medier förra året. Det är dags att stå upp tillsammans mot de som vill tysta oppositionella röster. Följ kampanjen på Folk och Freds sida på Facebook: www.facebook.com/folkochfred