Ledaren # 20 2018
► Israel säljer in sig som progressivt
► Men blir alltmer militariserat
► Nu krävs bojkott och isolering
En kluckande kyckling och lite visuella blinkningar till japansk kitsch-kultur. Så visionärt och oproblematiskt! En sångerska vars utseende och framtoning inte svarar mot rådande normer, som dessutom sjunger om kvinnlig frigörelse. Lite progressivt va? Till och med subversivt! Och så ett litet tacktal efter vinsten med en hälsning, att nästa år ses vi i Jerusalem. Skavde det inte plötsligt till lite där? Kanske något vi borde diskutera istället för huruvida Fel Låt Vann? Å andra sidan är det ju knappast första gången som Eurovisionsschlagerfestivalen används som propagandakanal för regimer som vill få ut något annat till omvärlden än nyheter om våld och förtryck.
Det råder i alla fall inga tvivel om att Israel jobbar hårt för att sälja in sig som en frisinnad nation, allt medan landet steg för steg förvandlas till ett kärnvapenbestyckat fort. Åtminstone imponerar det på många konservativa och liberaler. I IDF, Israels försvarsmakt, får både kvinnor och män samma chans att försvara ockupation och folkfördrivning med vapen i hand. Ebba Busch Thor poserar leende med israeliskt stridsmateriel – för henne och andra hök-feminister framstår Israel som en utopi i vardande. Tänk en värld där varannan dödande kula har en kvinnlig avsändare! Som palestinier blir du utsatt för en annan typ av likabehandling, för oavsett kön, ålder eller läggning betraktas du som ett hot. ”Det finns inga oskyldiga människor i Gaza”, som försvarsminister Avigdor Lieberman uttryckte saken.
Parallellerna till Sydafrikas apartheid-dagar är så många att de knappast går att blunda för längre.
62 civila dödade under en dag, varav 12 var tonåringar och en åtta månader gammal. 2 700 skadade. Det är att jämföra med massakrer i Sydafrika som vi känner till namnet än idag. Kanske är det därför inte så märkligt att just Sydafrika var snabba med att kalla hem sin ambassadör. För andra länder är det lättare att göra några schematiska uttalanden om oro för utvecklingen och sedan fortsätta som vanligt. EU av idag kan inte ens enas kring ett fördömande av USA:s ambassadflytt.
Margot Wallström är emellertid kritisk till utvecklingen som hon menar ”vänder på hela spelplanen” och skadar fredsprocessen. Vi skall dock inte hemfalla till falsk nostalgi. Flytten av ambassaden skadar inte en pågående fredsprocess. Det finns nämligen ingen fredsprocess. Istället är det som nu sker en accelerering av en utveckling som pågått i årtionden. Tvåstatslösningen ses idag av allt fler som en omöjlighet, men det har den varit i åratal. Vi ser spikarna köras ned i kistan en efter en. Graven är dock grävd sedan länge.
Det leder också fel att koppla morden och lemlästningarna längs gränsen mellan Gaza och Israel till Trumps utrikespolitik. De har pågått i sju veckor, men måste förstås i sin sjuttioåriga kontext. Detta är också en större fråga än den om Hamas inflytande över protesterna, för hur skall egentligen palestinier kunna agera politiskt utan att dödas? Svaret är att det kan de inte, det får de inte. Palestinierna har berövats rätten att vara politiska subjekt.
Vi som får lov att vara politiska subjekt kan dock göra något. Israel kan verka övermäktigt, men det våld som staten gör sig skyldig till visar på ett mått av desperation. Omvärldens reaktioner betyder allt i det här läget. Därför måste vi också göra allt vi kan för att pressa och isolera Israel. Kräv bojkott av nästa års schlagerfinal, bojkotta israeliska varor. Vi vet från historisk erfarenhet att känslan av isolation och omvärldens fördömelse sätter hård press på rasistiska förtryckarregimer. Ingen ockupationsmakt ändrar sig av egen kraft, men trycket från omvärlden är svårt att värja sig emot. Det är den vägen vi kan tvinga fram en fredsprocess värd namnet.