Yaa Gyasi. Foto: Michael Lionstar
I somras läste jag Yaa Gyasis otroliga debutroman Homegoing – på svenska Vända hem. Jag tror faktiskt inte att jag har läst något liknande.
Boken är inte särskilt tjock, ändå lyckas författaren berätta om slavhandeln i Västafrika på 1700-talet och dess rent konkreta, personliga konsekvenser för de drabbade i släktled efter släktled fram till idag. Hon gör det dessutom på ett sätt som får mig att glömma att det är en roman jag läser, det som händer på sidorna händer inom mig, det är verklighet. Och det känns som att dyka ned under vattenytan och hålla andan längre än det egentligen går. Eller som att gå rakt in i elden.
Yaa Gyasi är född i Ghana 1989, men uppvuxen i USA. I debutromanen skapar hon ett sällsamt nätverk av nervtrådar från det ena hemlandet, som en gång kallades för Guldkusten, till det andra, det där slaveriets monument äntligen har börjat plockas ned. Vi får följa sju generationer på två kontinenter och berättelsen böjar i en fanteby i Ghana.
Det är den natten då allting brinner och en släkt delas i två delar. En gren blir kvar i Ghana och rör sig mellan fante- och asantesamhällena. Den andra grenen försvinner i magen på ett slavskepp.
Effia Otcher blir en slags afrikansk ersättningshustru åt en brittisk officer som härskar i det vita fortet – Cape Coast Castle som byggdes av Svenska Afrikanska Kompaniet. I slavhålorna under fortet finns, under en tid, hennes halvsyster, Esi Asare. De vet inte om varandras existens. Den ena har klarat sig en liten smula, hon är såld på ett annat sätt. Den andra är offer för det sår som fortfarande blöder idag: hur rivaliserande afrikanska folkgrupper tillfångatog och sålde varandra.
I kvinnohålan ser Esi aldrig ljuset. Allt hon kan göra är att försöka uthärda stanken. Förruttnelsen. Att tvingas ligga på varandra i lager för att det inte längre finns utrymme för något annat. Fekalierna. Sjukdomarna. De öppna såren. Döden.
Generation efter generation lever sedan sina såriga, smärtsamma liv ovetandes om att det är i skuggan av det som drabbade dessa två första.
Homegoing handlar om maktlöshet. Om slaveriets godtycklighet och cyniskhet. Om det som knyter samman och det det som splittrar en familj. Och om kärlek, stark och rasande, mjuk och nära.
Med sin bok visar Yaa Gyasi varför slaveriet är ett sår som aldrig kan läka. Hon har gjort sin research. Hon vet vad hon skriver om och hon behärskar hon språket. Det är en debut som tar andan ur mig. Den avtäcker ett nervsystem av smärta genom historien. Den brinner och den bränns. Jag önskar att jag fortfarande hade den kvar att läsa.
Emma Lundström
