USA är laddade och klara enligt Trump. Arkivbild. Foto: John Nimmo Sr
KOMMENTAR
Efter det kombinerade drönar- och missilangreppet mot Saudiarabiens oljeanläggningar Abqaiq och Khurais har spänningarna i det eldbefängda området runt Persiska viken eskalerat. Saudiarabiens politiska ledning replikerade med att landet via ”nödvändiga åtgärder” kommer att svara på attackerna. Donald Trump i sin tur twittrade att USA är ”laddade och klara” och Iran kontrade med att varje attack från USA kommer att framkalla ”ett fullskaligt krig”. Så vad har vi att vänta oss den närmaste tiden? Kommer USA att angripa Iran militärt?
Det som talar för att vi har en militär konfrontation att vänta är att USA så tydligt växlat bort från det diplomatiska spåret. Det handlar framför allt om att Trumpadministrationen dragit sig ur det kärnenergiavtal som 2015 tecknades mellan Iran och den så kallade P5+1 gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina), och vars innehåll syftar till att Iran ska skrinlägga sina försök att framställa kärnvapen i utbyte mot att de ekonomiska sanktionerna gentemot landet stegvis hävs. Därefter har USA kraftigt trappat upp sina sanktioner i syfte att få den iranska ekonomin att blöda, vilket bland annat orsakat brist på rudimentära produkter som livsmedel och medicin i Iran samtidigt som landets BNP backat kraftigt. USA har dock inte så mycket mer av kraftfullare ekonomiska åtgärder att ta till, samtidigt som vi verkar vara fjärran från några samtal mellan Washington och Teheran. Risken är därmed uppenbar att själva upptrappningens logik får till konsekvens att USA växlar in på det väpnade spåret. Vi ska också ha i minne att Trump redan för några månader sedan beordrade en attack mot Iran, men att han i sista stund ändrade sig.
En annan faktor som talar för en militär urladdning är att USA måste vara bekymrade över hur Iran allt mer stärkt sin ställning som regional stormakt. I efterdyningarna av Irakkriget fick USA uppleva ett mardrömsscenario när en Iranvänlig regim tog säte i Bagdad, i Syrien är de iranska truppkoncentrationena en bidragande orsak till att Assad har kunnat behålla makten, i Jemenkriget är det Iran som – vad det verkar – relativt framgångsrikt backar upp Huthimilisen och dessutom har Iran sedan gammalt sin nära allierade Hizbollah i Libanon. Troligtvis finns det mer än en röst inom Trumpadministrationen som pläderar för nödvändigheten av att militärt vingklippa Iran.
Faktorerna som talar emot ett amerikanskt angrepp väger dock tyngre. Primärt handlar det om att Iran är en betydligt starkare och svårare motståndare än Irak. Landet är tre gånger så stort och har en krigsmakt i betydligt bättre kondition än Iraks 2003. Visst skulle man kunna tänka sig en begränsad amerikansk attack mot strategiska iranska militära installationer, men Iran har i så fall starka motmedel att ta till vars inneboende dynamik troligtvis skulle framkalla en upptrappning. Det handlar dels om att Iran har långdistansmissiler som kan nå såväl Israel som amerikanska militära mål i Stilla havet, dels om att Hizbollah sannolikt med eftertryck skulle sätta igång med en massiv missilbeskjutning mot Israel. I sammanhanget kan inte heller terrordåd i olika delar av världen uteslutas.
Dessutom har Iran ett formidabelt ekonomiskt vapen genom att man vaktar över Hormuzsundet, den trånga öppning i Persiska viken där en femtedel av allt av världens utvunna olja passerar. I och för sig så slår inte en stängning av detta sund speciellt direkt mot den amerikanska ekonomin. USA är idag till 90 procent självförsörjande på olja och – efter Saudiarabien och Ryssland – världens tredje största exportör, men indirekt skulle även USA drabbas mot bakgrund av vilka konsekvenser ett sådant scenario skulle få för världsekonomin.
Faktorer på USA:s hemmaplan talar också mot en väpnad utveckling. Ytterligare ett krig i Mellersta Östern är knappast opinionsmässigt populärt och det skulle kunna kullkasta Trumps planer att nästa år bli omvald, att John Bolton – Trumps ytterst hökaktige nationella säkerhetsrådgivare – blivit avskedad är därtill ett tecken som kan peka mot att vi inte närmar oss ett krig.
Sammantaget går vi en kritisk höst till mötes i Mellersta Östern, men vågskålen väger dock trots allt över mot att vi antagligen inte kommer att få bevittna något krig mellan USA och Iran.
Anders Karlsson
