I mars avgick Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren efter att en Aftonbladetgranskning visat att han betalat dyra spritnotor med förbundets pengar och använt förbundets bil privat. Därefter införde förbundet nolltolerans vad gäller alkoholinköp i samband med representation. Förbundsstyrelsen tillsatte även en utredning via ett externt revisionsbolag.
Nu har det gått två månader och i torsdags avslutades Transports kongress i Örebro. Under kongressen skulle bland annat en ny ordförande och styrelse väljas och när Internationalen ringde upp taxichauffören Roger Hultgren mitt under brinnande kongress berättade han om en lite tumultartad stämning:
– Om man ska sammanfatta det så är vi ett delat förbund. Vi hade omröstning till ordförande som resulterade i 115/103. Då är man ganska oense. Personerna det stod emellan står för helt olika inriktningar. Den kandidaten som jag och vår avdelning stöttade fick tyvärr stryk. Men det är så det ser ut. Vi är inte helt eniga om vilken väg vi ska gå.
Roger Hultgrens avdelning röstade på den tillförordnade ordföranden, Markus Pettersson, som alltså förlorade med en knapp marginal mot Tommy Wreeth som tidigare har varit förbundets kassör. Den nya ledningen kommer troligen inte att fortsätta den förändring av förbundet som Roger Hultgren vill se.
– Vi har haft en förnyelseprocess i förbundet på det sättet att vi har försökt att få in ungdomar och att styra upp organisationen på arbetsplatser. Det kommer nog tyvärr att klinga av. Vi har 25 avdelningar i förbundet och de 13 avdelningar som står bakom Tommy Wreeth står mer för det traditionella perspektivet att det viktiga är att förhandla. Det är naturligtvis viktigt med kollektivavtal, men det finns mycket annat som är viktigt i en fackförening, säger han och fortsätter:
– Vi som vill ha fortsatt förändring vill ha mer av att påverka politiken och politiska beslut. Det kan man inte göra om man bara sitter och förhandlar. Lagstiftningen kan ju förändras imorgon och därför måste man jobba politiskt. Det är ett långt arbete men det är den inriktningen som Markus Pettersson står för, och flera med honom. Han är inte ensam.
Han tycker att det känns deppigt att det blev den ledning det blev, men menar att det bara är att fortsätta jobba:
– Ibland är det två steg framåt och ett tillbaka. Nu känns det som två steg tillbaka. Det är en stagnation. Sedan vet man ju inte vad som händer framöver för nu håller vi på med val till förbundsstyrelsen och där är det många som har kommit in som delar Markus uppfattning. I slutändan är det ju ändå förbundsstyrelsen som fattar besluten mellan kongresserna. Så där ser det ganska skapligt ut.
När vi pratas vid på tisdagen har kongressen just antagit en motion om 30-timmars arbetsvecka. Roger Hultgren tycker att det är ett av de viktigaste besluten.
– Det antogs en motion om den frågan på kongressen 2012, men eftersom förbundet inte har gjort någonting på de här fem åren så var motionen uppe igen. Förbundsstyrelsen yrkade på avslag med hänvisning till att det redan fattats beslut en gång, men den röstades igenom i alla fall. Det är en het fråga. Man måste jobba med den antingen via kollektivavtal eller lagstiftning eller både och. Jag tycker att det är väldigt positivt att den antogs trots förbundsstyrelsens inställning.
En annan viktig fråga som har diskuterats under kongressen menar Roger Hultgren är den om internationella transporter på väg.
Roger Hultgren. Foto: Privat
– Det kommer in förare från Östeuropa som bara tjänar två-tretusen i månaden. Det dumpar lönerna totalt. Man kör omkring med väldigt dåliga bilar och chaufförerna har mycket långa körtider. Det är trafikpolisens uppgift att kontrollera det här men polisen har nästan inga resurser till det, säger han och berättar att det pågår ett arbete för att försöka kartlägga hur det egentligen ser ut:
– Det finns ett jättestort mörkertal. Många svenska företag lägger ut arbete på underentreprenörer i flera led. Lite som det har varit inom Byggnads. Det är en oerhört viktig fråga eftersom det handlar om ren lönedumpning och eftersom det även drabbar de svenska chaufförerna väldigt mycket. Många svenska åkeriföretag som vill betala efter kollektivavtal har inte råd och går i konkurs. Det är social dumpning det handlar om. Men man är medveten om frågan och jobbar med den. Vi kommer inte att klara det rent fackligt utan det måste till beslut från politiker och att man tillsätter resurser. De politiska beslut som har fattats räcker inte.
Transportarbetare är en yrkeskategori som har fått betydligt sämre villkor i och med EU-medlemskapet. Därför är EU-kritiken stark inom förbundet som både var aktivt på nej-sidan i EU-valet 1994 och i EMU-valet 2003.
Frågan om vinster i välfärden har också kommit upp på kongressen och där har Transport en tydlig och klar uppfattning enligt Roger Hultgren: det ska överhuvudtaget inte finnas några. Lika glasklar är uppfattningen när det gäller inskränkningar i strejkrätten: det är ingenting som förbundet accepterar.
– Vi har inte tagit några uttalanden om det men jag är ganska säker på att vi är väldigt eniga i den frågan, säger han och tillägger att han tycker att det är helt oacceptabelt att en socialdemokratisk regering talar om inskränkningar i strejkrätten:
– Det går emot precis allting.
Emma Lundström