”Erdogan vill krossa demokratin”

Kära vänner
Vad fint att ni är här, vad fint att se er, som strimmor av hopp och av löften om en bättre framtid – genom vår tids mörka oväders­moln. Häromdagen mötte jag en turkisk vän och frågade om vi skulle ses idag, här på Medborgarplatsen.
”Varför det”, svarade han, och jag berättade om nej-kampanjens möte mot Erdogans folkomröstning.
”Nej, det vill jag inte gå på”, svarade han – och även om han inte älskade Erdogan, tyckte han att det var värre med kupp­försöket förra sommaren och som han sa: Gülenrörelsens islamister. Att presidenten fick större makt för att stoppa dem, tyckte han inte var fel.
Jag blev förvånad, jag har varit bekant med honom i många år. Men vi hann inte prata längre. Så jag svarar honom nu.

Käre vän.
Jag håller med dig om din avsky mot kuppförsöket förra året och tycker inte heller, som du, att religion ska göras till politik och tvingas på människor genom lagar och beslut. Religion handlar om den enskilda människans andliga behov och frågor inför vår existens som människor, inte om stater, politik och militärmakter.
Vänsterpartiet HDP:s andre ordförande Alp Altinörs påminde oss bland annat om det, när han var här i Stockholm för precis ett år sedan och talade på vårt Rött Forum, tillsammans med demokratiska vänsterkrafter från andra håll i världen, från bland andra spanska Podemos och Bernie Sanders presidentvalskampanj i USA. Idag är Alp Altinörs fängslad, liksom så många andra av HDPs företrädare.
Men de gav oss hopp inför en värld där alltfler auktoritära och antidemokratiska krafter, från Ryssland och Östeuropa till dagens Mellanöstern och USA med Donald Trump i spetsen, tränger sig fram och vinner makt – ofta just med parollen att bekämpa terrorism och islamism. Vi får en “barbariernas kamp”, som en bedömare kallade det, där demokratiska och humanistiska krafter som kämpar för jämlika och solidariska samhällen, grundade på människans lika värde och rättigheter, pressas mellan sköldarna – men samtidigt är just det hopp, som kan öppna vägar ut ur återvändsgränder, som diktatur och krig.

Min käre vän.
Erdogan tillhör inte det hoppet. Tvärtom, hans projekt är just en del av den internationella vågen mot demokrati och jämlikhet – som nu rullar över världen, en sida av barbarbierna som tror att de genom despotisk makt kan återupprätta ordning och konservativa, nationalistiska och patriarkala ideal.
Förföljelserna mot det underbara, löftesrika och regnbågsfärgade HDP – som kunde samla människor över gamla fördomar och nationalistiska hinder; kurder och turkar, kvinnor i kamp för frigörelse och män, över sexuella och kulturella skillnader – den förföljelsen inleddes redan efter HDP:s valframgång långt före kuppförsöket. Det militära angreppet mot kurdiska områden likaså.
Det skamliga kuppförsöket med så många offer, blev en perfekt ursäkt för regimen att inleda en klappjakt även mot dem som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Så käre vän.
Folkomröstningen för att ge Erdogan auktoritär och odemokratisk presidentmakt, syftar till att försöka krossa just de demokratiska och solidariska krafter som kan öppna en fredlig och humanistisk väg för Turkiet och andra idag plågade länder.
Erdogans ja-kampanj med försök att tysta oppositionella röster och kritiska media, med massfängslanden av HDP-företrädare och andra demokratiaktivister, med spioneri och knivattacker mot nej-röstare, som häromdagen i Bryssel – den kampanjen visar vad Erdogan vill använda den ökade presidentmakten till.
Så, även om du kanske inte är här med oss på Medborgarplatsen idag, tänk igenom saken igen, låt inte barbarierna segra utan vårt motstånd, rösta nej till förtryck och diktatur, och låt strimmorna av ljus genom molnen bli till vårens första solsken över människornas frihetslängtan.
Rösta nej till diktaturen – och ja frihet!

Håkan Blomqvist

Tal vid protestmötet lördagen 1 april på Medborgarplatsen i Stockholm mot Erdogans folkomröstning för att stärka sin makt i Turkiet, och med uppmaning till en Nej-röst. Folkomröstningen i Turkiet hålls den 16 april. Foto: Alex Fuentes

Dela