Nagorno-Karabach
Förra helgen utbröt de värsta striderna i Nagorno-Karabach på över 20 år, sedan vapenstilleståndet ingicks mellan Armenien och Azerbajdzjan 1993. Inledningsvis rapporterade var sida ett dussintal döda soldater medan man från bägge håll hävdade hundratalet döda fiendetrupper, och anklagade varandra för att ha startat stridigheterna. Unga män i Karabach sökte sig i mängder till rekryteringskontoren så snart det blev känt att stridigheter blossat upp igen.
Enligt den självstyrande republiken Nagorno-Karabach sades azerbajdzjanska styrkor ha angripit längst med hela gränsen, och granater uppgavs även ha landat i en angränsande provins i Iran, dock utan att någon skadades.
Ryssland, som sålt stora mängder vapen till Azerbajdzjan men bibehåller starkare politiska och militära band till Armenien, uppmanade båda parter att snarast möjligt avsluta stridigheterna och ingå vapenvila. Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu uppgavs också ha samtalat med både Armeniens och Azerbajdzjans presidenter.
Turkiets president Recep Tayyep Erdoğan gick däremot ut med ett öppet stöd för den azerbajdzjanska sidan, och sa att Nagorno-Karabach återigen måste bli en del av Azerbajdzjan.
Inledningsvis deklarerade Azerbajdzjan en ensidig vapenvila, men Armenien lät deklarera att en sådan endast är möjlig ifall man återgår till tidigare stilleståndspositioner. På tisdagen slöts till sist ett ömsesidigt eldupphör. 46 personer har bekräftats döda.
Nagorno-Karabachregionen är en självstyrande stat inne i vad som internationellt betraktas som azerbajdzjanskt territorium och är därför inte erkänd av någon annan stat inklusive Armenien, men har historiskt bebotts till största delen av etniska armenier.
Efter kriget i början av 1990-talet då Armenien tog kontroll över området och slättlandet mellan Karabach och det faktiska Armenien genomfördes ett befolkningsutbyte med Azerbajdzjan, där armenier på flykt från fiendestaten slog sig ner i Karabach i de hus som tidigare tillhört de azerer som nu sett sig tvungna att fly till Azerbajdzjan. Hundratusentals internflyktingar bor fortfarande i flyktingläger i bägge länderna och de senaste stridigheterna kommer om någonting ännu mer försvåra en politisk lösning som redan nu är nära nog omöjlig.
Jakob Sandberg