Bevakningen av Maradonas bortgång i progressiva tidningar riktade utöver hans idrottstalanger in sig på hans vänsterpolitik. I imperialistiska medieföretag, från New York Times till Reuters, var kommentarerna om Maradona saltade med hans drogproblem och fullpepprade med målet ”med Guds hand” 1986. Men hur reagerade Maradonas landsmän? Hur ser de på att han görs till en brottsling i skildringarna i väst? För att få svar på det pratade Farooq Sulehria med den argentinska sportjournalisten Melisa Trad Malmod.
I borgerliga mediers svidande vinklingar var det svårt att ignorera den diskreta giftigheten. Bör en inte behandla drogmissbruk som ett privat problem som förtjänar sympati? I fallet Maradona gjordes det till en skandal till och med efter hans död.
Liksom sina landsmän älskar sportjournalisten Melisa Trad Malmod fotboll. Hon bevakade VM-fotbollen i Ryssland 2018 åt den argentinska tidningen Diario Huarpe. Hon är också aktiv i feminist- och hbtq-rörelsen. Dessutom är hon med i flera internationella ungdomsrörelser, inklusive ACWAY och Women Deliver.
I sina rapporter om Maradonas död betonade de stora globala medieföretagen hela tiden hans drogproblem och målet ”med Guds hand”. Hur har argentinska media behandlat hans död?
– Om jag måste välja ett ord som beskriver hur argentinska media har behandlat Maradonas död, så skulle det ordet vara: sorg. Han var och är en idol. Det fanns inget annat sätt att ta
Sportjournalisten Melisa Trad Malmod.
farväl av honom. Media här sänder intervjuer med hans nära vänner. Vi såg så många av dem gråta på landets TV, vilket är fantastiskt eftersom det i Argentina fortfarande finns den där löjliga idén om att en man inte ska gråta. Det var också fantastiskt att få se om hans fotbollsbedrifter i repris. Vi kunde se de otroliga saker han kunde göra med sina fötter. Media har också visat hur varenda fotbollsklubb har hyllat Maradona på kreativa och konstnärliga sätt.
Argentinare reste från hela landet till Buenos Aires för att närvara vid hans begravning. Avskedet blev stökigt eftersom alla ville få en sista glimt av Maradona. Gatorna var fyllda med människor som bar T-shirts med Maradona på, många av dem gråtande. På sociala media var det lite annorlunda, och olika uppfattningar uttrycktes.
Reuters hade rubriken ”världen sörjer en stor fotbollsspelare”. Betraktades Maradona som en hjälte med brister i Argentina och övriga Latinamerika?
– I en betraktelse över vad folk tycker om Maradona och hans brister, säger den uruguayanske författaren Eduardo Galeano att Maradona var ”den mest mänskliga av alla gudar”. Var han en hjälte med brister? Svaret beror på vem du frågar.
Fotbollsälskare till exempel, betraktar honom som en gud. Men efter hans död förde en del feminister en intressant diskussion om Maradona, i vetskap om att han misshandlade kvinnor.
Många poängterade att det var en motsättning att se Maradona som en gud och inte erkänna dessa övergrepp. Personligen tror jag, och många andra är av samma uppfattning, att vi ska försöka balansera hans två sidor. Vi är inte överens med hans mörka sidor.
Det reser också frågan om vi verkligen behöver perfekta idoler. I framtiden borde vi försöka bygga nya idoler som inte har så mörka sidor. Men för mig är han definitivt en hjälte med brister.
Vad förklarar den vinklade bevakningen i imperialistiska media?
– Jag tror att de flesta media i väst har valt att fokusera på Maradonas fotbollssida. Det går inte att ifrågasätta hans storhet som fotbollsspelare. Men vi vet att många i väst aldrig skulle hålla med om Maradonas politiska åsikter. De flesta medieföretag agerade som om hans politik inte existerade.
Det Emmanuel Macron gjorde var intressant. Macron var en stor beundrare av Maradona, men i sina kondoleanser poängterade den franske presidenten att Maradonas hyllningar av Castro och Chavez gav en bitter efter smak. Det sammanfattar vad media i väst tänker om Maradona.
Likt ingen annan sportkändis knöt Maradona samman idrott, politik och sociala rörelser. I synnerhet anslöt han sig till vänstern i Latinamerika. Vilken betydelse hade hans vänsteridentitet för vänstern i Argentina och Latinamerika?
– Maradona har alltid ifrågasatts i detta avseende. Många människor älskade honom för hans fotboll men skrev inte under på hans personliga uppfattningar. I sådana fall har fotbollsfans en benägenhet att skilja på idol och person. Men andra har förstås gillat hans politiska ståndpunkter.
Vi kan tala om hans nära förbindelser med peronismen, en viktig rörelse i Argentina. Han stod den nuvarande presidenten, Alberto Fernandes, nära. Likaså stod han när den förre presidenten Christina de Kirchner och många andra latinamerikanska figurer. Inte bara i Latinamerika, en bör också tala om hans solidaritet med Palestina.
Oavsett om vi håller med om hans stöd till Kuba och Venezuela eller inte, så kan vi inte förneka hans stöd till de fattiga, arbetarna och de mest utsatta.
Jag tror att nyckeln till att förstå Maradonas band till folket är att han aldrig glömde sitt ursprung. Han lutade alltid politiskt åt de svaga. En kan till och med se det i geopolitisk mening: han stödde de länder som gick mot imperialistländerna. Det faktum att han aldrig glömde sitt ursprung och alltid försökte hjälpa är så rörande med honom.
Han är fortfarande oerhört populär i Argentina. Vad förklarar hans kultliknande status, är det bara hans fotboll eller en kombination av hans politik och hans idrottsrelaterade stjärnstatus?
– ”Bara fotboll” finns inte i Argentina. Det är inte lätt att förklara vad fotboll betyder för mitt land. Det är galet att tänka sig hur mycket det påverkar vår vardag, våra traditioner och värderingar.
I mer poetisk mening tror jag att fotboll ger ett land som inte alltid har något att säga till om på internationell nivå, en möjlighet att balansera eller känna att vi balanserar alla dessa ojämlikheter på den internationella scenen lite grann med hjälp av fotboll.
Maradona är det bästa exemplet. Hans mål mot England vid VM 1986 är historiskt för mitt land. Vi lyckades inte ta tillbaka vårt land från britterna (Falklandsöarna), men vi kunde vinna på fotbollsplanen. Vi kunde liksom balansera upp situationen. Åtminstone själsligt.
Hans personlighet var inriktad på det gemensamma. Under åren han spelade var det dystra tider för mitt land. Många säger att Maradona förde Argentina ur sorgen. Hans begravning återspeglade denna verklighet.
Farooq Sulehria