Polisen grep vänsteraktivister vid demonstration i Moskva
▶ Vänsterfrontens Sergej Udaltsov bland de gripna ▶ Putin stärker greppet genom grundlagsändring ▶ Aleksej Sachnin: ”Han kommer att fuska i valet” På söndagen 14…
▶ Vänsterfrontens Sergej Udaltsov bland de gripna ▶ Putin stärker greppet genom grundlagsändring ▶ Aleksej Sachnin: ”Han kommer att fuska i valet” På söndagen 14…
Tusentals människor demonstrerade i Helsingfors på måndagen i samband med att två av världens mest avskydda ledare, USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin träffades…
Två franska politiker besökte nyligen Ryssland. Den ene var president Emmanuel Macron, som plötsligt verkar redo att mjuka upp förbindelserna med Vladimir Putin, efter de senaste hoten från Donald Trump om att starta ett handelskrig mot EU. Den andra var den franske vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon som istället reste till Ryssland för att träffa socialisten Sergej Udaltsov och bygga en allians för att gemensamt bekämpa nyliberalismen och krigshetsen.
VALET I RYSSLAND Efter valet den 18 mars har Vladimir Putin för fjärde gången utropat sig som Rysslands president. Officiellt fick han 77 procent av rösterna, vilket är rekord för någon rysk presidentkandidat sedan Sovjetunionens fall. Men som vanligt förekom det valfusk på flera håll, oftast genom att lokala partibyråkrater såg till att lägga ner några extra röster på Putin i valurnorna.
Att som vanlig medborgare, politisk aktivist eller konstnär höja rösten mot den ryska
regimen kan få obehagliga konsekvenser. I många fall sluta med frihetsberövande. I början av augusti utvisades den uzbekiske journalisten Ali Feruz till sitt ”hemland” där han riskerar att torteras till döds för sin journalistiska verksamhet. Den ukrainske dokumentärfilmaren Oleg Sentsov sitter fängslad sedan tre år. I tisdags greps två medlemmar i Pussy Riot, igen. Brott: de utförde en fredlig aktion till stöd för Sentsov.
INRIKES Den kontroversiella ”desinformations-rapporten”, om påstådda ryska agenter som sägs påverka svensk politik och media, faller nu sönder. Rapporten, som är skriven av de två forskarna Martin Kragh och Sebastian Åsberg med kopplingar till Utrikespolitiska Institutet (UI), publicerades i en tidskrift som heter Journal of Strategic Studies och presenterades på Folk och försvar-konferensen förra helgen.
LEDARE Nyliberalen som lovar protektionism, Putinvännen som sätter en hök på försvarsministerposten. Mannen som tillträder posten som USA:s president på lördag går det att sätta de mest motsägelsefulla etiketter på – och knappast någon av dem bär på något löftesrikt budskap. Utom ett; Trump avkläder effektivt alla illusioner om att vi skulle leva i den bästa av världar. Det etablissemang som trodde att historien verkligen var slut och att deras nyliberala projekt skulle rulla på för evigt, har verkligen fått sin världsuppfattning runtkastad. Hittills verkar reflektionerna utebli och istället vidtar paranoia och diverse anklagelser mot dem som röstat fel.
KOMMENTAR Faller Aleppo nu? Vi vet inte. Men de nya massiva bombningarna som inleddes timmarna efter Trumps valseger i USA deklarerade för världen att vi kan stå inför en ny axel i världspolitiken.
För Trump och Putin utgör regionala och lokala despoter stödjepunkter för egna imperieintressen oavsett dessas bestialitet och brott mot mänskligheten. Det är förstås i princip ingenting nytt, amerikansk imperialism och sovjetisk stalinism på sin tid eller storrysk maktpolitik idag, har alltid utnyttjat lokala, ofta blodiga marionetter.
KOMMENTAR Att den ryske presidenten Vladimir Putin hoppades på att republikanernas presidentkandidat Donald Trump skulle vinna det amerikanska valet var ingen hemlighet, och Kreml har troligen gjort sitt för att hjälpa till genom hackerattacker och smutskastning av Hillary Clinton. Putin och Trump är politiskt lika varandra med sina nationalistiska, familjekonservativa och auktoritära uppfattningar.
När Ryssland höll parlamentsval förra söndagen, för första gången sedan den stora proteströrelsen mot Putin 2011-2012, var det med dämpad entusiasm. Valdeltagandet var bara 48 procent, det lägsta sedan Sovjetunionens fall. Det var tydligt att en majoritet av befolkningen bojkottade valet av brist på politiska alternativ.