Tårar över Latikberg
KRÖNIKA Platser kan sitta så djupt i själen att bara namnet kan slå till i maggropen som en dov smärta, en smärta av kärlek och saknad.
Det är precis vad som händer när jag läser en intervju med ”norrlandskännaren” Po Tidholm i Flamman från den 8 augusti. Ortsnamnet är Latikberg. Det sitter som berget i mig och nu när jag skriver det så kommer tårarna. Varför? För att på kyrkogården i Latikberg ligger mina gamla. Där ligger Rut och Fridian, Gerda och Erik, Sixten och Elvira. Där ligger de som dog för tidigt och de som fick leva ut sin tid. Där ligger hela byar. Där ligger mitt Västerbotten. Mitt inland. Stora delar av min barndom och min historia.