Nu satsas det på järnväg – men blir det verkligen fler tåg?

Foto: W Carter

Kommer järnvägen byggas snabbare nu? Politikerna satsar pengar. Men de som ska göra jobbet drar fötterna efter sig. Och industrilobbyisterna vill satsa på annat. Larsolov Olsson ser många hinder på spåret till ett hållbart tågresande.

OPINION

Riksdagspartiernas budgetförslag inför 2021 satsar på jobbskapande. En viss miljöprofil ska det också vara. Fortfarande finns ett åtagande att föra över trafik från vägarna till främst järnväg. Att det blir av är ett villkor för att transportsektorn ska klara minus 70 procent klimatgaser till 2030 som riksdagen bestämt.
Men viljan eller beredskapen att göra något utöver vad som redan planerats är ytterst begränsad. Det är osäkert om det kan bli mer järnväg snabbare. Trafikverket satsar på underhåll av befintlig järnväg med 3,7 miljarder per år och på att bygga vägar. Byggbranschen lobbar för underhåll istället för nybyggen, eftersom det skulle ge fler och lättare jobb som dessutom har kort startsträcka. Transportbranschen tittar mest åt ett annat håll: de vill dra elledningar i vägarna och fortsätta frakta godset på lastbilar. Moderata budgetmotionen bekräftar den inriktningen genom att dra ner på järnvägutveckling och istället satsa på elväg.

Regeringen slår sig för bröstet om stora satsningar för 2021, motiverat av att komma upp ur den ekonomiska nedgången under covid-19-pandemin. Av budgetförslagets infrastruktursatsning på 30,8 miljarder konor ska 13,6 miljarder gå till järnvägar. Det innebär en ökning på 30 procent nästa år, men man planerar ingen ökning åren därefter
Tre stora järnvägsprojekt planeras: Göteborg–Borås, Ostlänken och Lund–Hässleholm. Dessa blir de första bitarna i nya stambanor mellan storstäderna. Nu byggs Umeå–Luleå, Västlänken i Göteborg samt Mälarbanan. Viktiga kompletteringar görs i Varberg och Olskroken.
Sveriges tredje mest beresta pendlarsträcka, Göteborg–Borås, saknar effektiv järnvägsförbindelse. Idag åker de flesta med buss, eller bil förstås. Kommunerna säger att det är angeläget att bygga snabbspår. Det förordas med de vanliga resonemangen om ytterligare pendling och affärsmöjligheter. Det låter som rutinmässig läpparnas bekännelse och är naturligtvis ett utvecklingstänkande som inte är klimatanpassat.
Ett huvudmotiv för den nya järnvägen är enligt den gamla tanken att få en station vid Landvetter. En sådan bekvämare anslutning skulle locka fler till en idag nästan öde flygplats, med ökat flygande som följd. Att främja en kraftig ökning av flygandet är galet, inte minst ur klimatsynpunkt.
Göteborg–Borås-projektet började planeras redan 2001. Byggstarten har skjutits fram några gånger, nu gäller 2024–27. Det är oklart när järnvägen kan stå färdig. Under hösten pågår samråd med allmänheten. Fortfarande finns åtta olika alternativ i planerna, bland annat ett antal olika lösningar för Borås. Det ena förslaget är mer kostsamt än det andra. Det är inte ens självklart att ansluta till nuvarande station eller att angöra centrala staden. Kommunen förordar just detta det dyraste alternativet, en tunnel under staden. Självklart tar det extra lång tid att bygga tunnlar.

Det är mycket som hindrar en snar övergång till hållbart tågresande. Både planläggning och byggande är utdragna och kostsamma processer. Det tar minst 30 år att få en viktig transportlänk färdig.
Ostlänken, den nya sträckningen mellan Järna och Linköping, har varit på gång i flera decennier redan. Projekteringen är i stort sett färdig. Det blir ett antal tunnlar och broar och därmed en mycket utdragen byggtid. Dessutom praktiseras ett påfund som tidigare har drabbat resenärer i Landskrona och Båstad, att dra de nya banorna på sidan om tätorterna. Vagnhärad har idag sin station mitt i samhället, men ska få en ny station en bra bit utanför. Det är ett hån mot de resande och bidrar inte till att föra över resandet från bil till tåg.
Det tar lång tid att få till nya tåglinjer. Längre än det borde. Många drar fötterna efter sig. Dessutom görs för lite för att planera framtidens järnväg. Högre hastighet krävs i planeringen, inte minst av förbindelserna mellan storstäderna, till grannländerna och kontinenten.

Larsolov Olsson

Dela