Testskjutning Brittisk Trident-missil i Stilla havet. Foto: Ronald Gutridge
▶ Nu har 50 länder skrivit på avtalet, dock inte Sverige
▶ Svenska regeringen viker sig för USA:s påtryckningar
▶ Förbudet får ändå konsekvenser för dem som bryter det
I helgen beslutade FN att anta det efterlängtade förbudet mot kärnvapen, efter att Honduras blev land nummer 50 att skrivit under avtalet, vilket var det antal länder/underskrifter som krävdes.
– Konventionen är en kulmination att en världsomfattande rörelse för att rikta uppmärksamheten vid de katastrofala mänskliga konsekvenser av vilket som helst bruk av kärnvapen, och en tribut till dem som överlevt kärnvapenexplosioner och tester, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres då det blev klart att kärnvapenförbudet nu blir internationell lag.
Överenskommelsen träder i kraft den 22 januari 2021 och innebär ett förbud mot anskaffning, tillverkning och användning av kärnvapen. De stater som har förbundit sig att följa konventionen är inte bara förbjudna att utföra några som helst aktiviteter som har med kärnvapen att göra utan måste också ta aktiva steg för att implementera den nationella lagstiftning som krävs för att förbudet ska kunna gälla, stötta människor som blivit offer för kärnvapenanvändning och hantera föroreningar som är kopplade till kärnvapen.
Sverige tillhör än så länge de länder som vägrar att skriva på avtalet. Men även om Sverige inte vill vara med, välkomnas FN-beslutet av flera svenska fredsorganisationer, däribland Svenska freds- och skiljedomsföreningen, som tillsammans med fredsaktivister och organisationer runtom i världen länge arbetat för att förbjuda kärnvapen.
– Världens enda ännu tillåtna massförstörelsevapen blir äntligen olagliga. Det är fantastiska nyheter och resultatet av civilsamhällets intensiva arbete i mer än 70 år. Det är förstås en sorg att Sverige ännu inte gått med i förbudet, men det är något vi får se till att ändra på, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds.
Hon menar att Sverige och andra länder som ännu inte ratificerat FN:s kärnvapenförbud ändå kommer att märka av konsekvenserna av konventionen.
– Förbud är kraftfulla verktyg som skapar stigma och förändrar normer, det vet vi av erfarenhet från tidigare förbud mot personminor och klustervapen.
Trots att Sverige 2017 röstade ja till att anta FN:s kärnvapenkonvention vill den svenska regeringen idag inte längre känna av sitt tidigare ställningstagande. Orsaken till att Sverige svängt och inte vill skriva under på ett kärnvapenförbud är de starka påtryckningarna från Nato och USA som i nödfall vill kunna placera kärnvapen i Sverige, riktade mot Ryssland. Frågan orsakade en schism mellan dåvarande utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist, men 2019 meddelade regeringen att Sverige inte skulle ansluta sig.
– Att Sverige ger vika för påtryckningar från kärnvapenstater innebär att vi inte agerar säkerhetspolitiskt självständigt. Att vi för första gången någonsin ställer oss utanför ett multilateralt nedrustningsavtal är dessutom ett drastiskt avsteg från den svenska traditionen att humanitära värderingar genomsyrar säkerhets- och utrikespolitiken, säger Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska Läkare mot Kärnvapen.
Att det svenska beslutet att ställa sig utanför kärnvapenförbudet bryter mot den internationella politik som Sverige tidigare har stått för menar även Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, som tycker att det är en skandal att den svenska regeringen nu inte vill vara med på detta historiska avtal.
– Sverige måste ansluta sig till kärnvapenförbudet och stärka det humanitära perspektivet och därmed bidra till en normförskjutning i internationell nedrustningspolitik. Sverige ska vara en del av den aktiva förändringen och driva på för nedrustning, säger Malin Nilsson i ett pressmeddelande.
Per Leander
■ Världens nio kärnvapenstater är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea.
