Den svenska välfärden är såld

Foto: Academedia/Rikard Westman

Stora feta rubriker på lokaltidningens framsida: ”Förslaget: Åtta skolor avvecklas.” I det här fallet gäller det två förskolor och åtta grundskolor på Gotland. Det kunde lika gärna gälla Västerbottens inland. De svenska landsbygdsskolorna lever med nedstängningshotet hängande som ett mörkt moln över verksamheten. Det vill säga, de få skolor som fortfarande är kvar.

KOMMENTAR

I det nya, marknadsanpassade, Sverige behöver landsbygden tydligen inte ha några skolor. Åtminstone inte enligt de styrande politikerna. I de skenbara valmöjligheternas tidsålder avvecklas, med frustande fart, valet att bo kvar eller flytta till landsbygden. Åtminstone för barnfamiljer. Eftersom kommunerna inte har råd att driva de skolor som finns kvar. Eftersom de kommunala landsortsskolorna inte är företag som kan hävda sig på marknaden. Utan en liten rest av ett sedan länge skrotat kunskapssamhälle, där alla skulle ha samma möjligheter till en bra skolgång.

Några som däremot kan hävda sig på marknaden, det är de privata friskolorna. De poppar upp som svampar på speed i storstäderna. För i storstäderna behövs det tydligen väldigt många privata friskolor, i det marknadsanpassade Sverige. Skolor som kan välja och vraka och bara ta in somliga barn, så att det skapas segregation och ojämlikhet. Skolor som drivs som företag, men som ändå får pengar från staten för varje elev. Medan de kommunala skolorna dör en långsam och plågsam och sorglig död.
De privata företagen skulle aldrig etablera sig i de orter som nu förlorar sina skolor. Det genererar ingen vinst.
Det är en ganska hopplös situation.
Då är det skönt när någon som Aftonbladets Karin Pettersson kommer och säger som det är. Den 7 september skrev hon om hur välfärdskapitalet har tillåtits att göra Sverige till en bananrepublik. Att Sverige är ett korrumperat land där pengar styr allt. Där det är ”fritt fram för riskkapitalister att starta skolor och plocka ut mångmiljonvinster helt utan begränsningar”.

Men inte nog med det. Karin Pettersson pekade också på det oerhörda i att ledande tjänstemän och politiker sedan köps över till dessa riskkapitalbolag för att säkra företagens framtida vinster. Nu senast var det Skolinspektionens före detta generaldirektör, Ann Marie Begler, som meddelade att hon går in som styrelseledamot för Nordens största friskolekoncern, Academedia.
Begler var ingalunda först ut. Både Skolverkets före detta chefsjurist och samma verks före detta kommunikationschef har låtit sig köpas av samma bolag, något som skolforskaren Jonas Vlachos har påpekat på Twitter. I samma veva hemligstämplade Skolverket all statistik om enskilda skolor, eftersom denna kan påverka friskolornas affärsverksamhet.

Academedia gjorde en halv miljard i vinst förra året. En. Halv. Miljard. På att, som Karin Pettersson skriver, ”locka till sig barn med hjälp av glädjebetyg och sortera ungarna så att de slipper undervisa de dyraste, de med störst behov av stöd”.
Det är skamligt. Bedrövligt och inte värdigt en demokrati.
Vill landets befolkning ha det så här då? Nej. Självfallet inte. Befolkningen vill inte ha vinster i välfärden. Punkt. Det har undersökning efter undersökning visat. Ändå händer ingenting. Systemet upprätthålls av ”ett antal riksdagsledamöter från M, KD, L, C och SD, samt givetvis bolagens ägare och lobbyister”, skriver Karin Pettersson. Hon påtalar också någonting annat, väldigt viktigt. Nämligen hur den svenska näringslivshögern lobbade järnet och fick Sverigedemokraterna att bli positivt inställda till vinster i välfärden, på bara nio månader. Majoriteten i riksdagen var säkrad.
Denna helomvändning gör det väldigt svårt att förstå hur så pass många människor på landsbygden kan sätta sin tillit till SD. Partiet är ju handen på vågen som hela tiden väger över till glesbygdens nackdel.

Den svenska välfärden är såld. Det är därför det inte längre finns tillgång till det man behöver på landsbygden. Det är därför skolan i Nästansjö lades ned från och med årets hösttermin, bara några år efter att den blev räddad till överlevnad genom nedläggningen av skolan i Latikberg. De skolorna ligger utanför Vilhelmina i Västerbottens inland.
Sanda, Eskelhem, Stånga och Öja är några av skolorna som enligt det nya förslaget ska läggas ned på Gotland. Stänger de så blir det i princip omöjligt för barnfamiljer att bo året runt på stora delar av ön. Men det är kanske det som är meningen. Gotland ska ju vara semesterparadis för dem som kammar hem multum på sina aktieportföljer. De som tjänar pengar på att våra skattepengar förvandlas till vinstmarginaler i privata företag.
Medan landsbygdens barn får allt längre resväg till skolan.

Emma Lundström

 

Dela