En sagofigur bland historiska gestalter i trettioåriga kriget

Författaren Daniel Kehlmann, född 1975. foto: Beowulf Sheehan

I norra Tyskland, som tyskarna själva kallade för Sydsverige, står Gustav II Adolf staty i var och varannan stad. Den svenska krigarkungen sågs länge som en hjälte i det protestantiska Tyskland, men i Daniel Kehlmanns fantasifulla roman om trettioåriga kriget målas en annan bild av ”Lejonet från Norden”. Mats Leander har läst den.

I höstas tog vi en sväng i det som tyskarna fordomdags kallade Südschweden, det vill säga de delar av det tyska landet Mecklenburg-Vorpommern som i nästan 200 år var Svenska Pommern. Från Stralsund gjorde vi tågutflykter till städer som Greifswald och Wismar och överallt fanns det spår av den svenska tiden.
Var det inte Schwedische Mandeltorte, som vi inte hört talas om, men som vi sedan lyckades hitta som ”Svensk mandeltårta” på ICA hemma i Husby, så kunde man stöta på något hus där den svenska kommendanten bott, eller till exempel Carl Wilhelm Scheeles födelsehus i Stralsund. Där var nu hotell med fik och kaffehandel. Scheele som slutade sina dagar som apotekare i Köping är väl mest känd för sin upptäckt av syret.

Men den figur som vi oftast mötte var Gustav II Adolf, som byst eller staty på framträdande ställen i de pittoreska små städerna. Inte så konstigt, det var ju när Sverige år 1630 blandade sig i trettioåriga kriget som den här delen av Tyskland kom under svenskt herravälde. Och i det protestantiska Tyskland framställs än i dag Gustav Adolf – ”Lejonet från Norden”, ”Trons försvarare” – som en hjälte.
Intressant då att få en annan mindre smickrande bild av Gustav Adolf i den unge tyske författaren Daniel Kehlmanns nya fantasifulla roman om trettioåriga kriget Tyll. Kehlmann har tagit sig friheten att blåsa liv i den mytomspunna 1300-talsfiguren Till Eulenspiegel. Han kallar honom Tyll och placerar honom i en by som ännu inte nåtts av kriget.

Ynglingen Tyll är sysselsatt med att försöka lära sig gå på lina, när byn samtidigt får besök av några jesuiter och en gycklare åtföljd av en kvinna och en talande åsna. Jesuiternas besök resulterar i att Tylls fader, mjölnaren, avrättas som kättare eftersom han, fast analfabet, äger en latinsk bok. Tyll och en flicka i byn följer med gycklaren och lär sig både gå på lina, dans, sång och buktaleri och trollkonster. När de lämnat byn kommer kriget och byn och dess innevånare utplånas.
Så får man följa sällskapet i en vindlande resa genom 1600-talets elände. Folk kämpar för sin överlevnad med verkliga och inbillade problem. Lärda män letar efter Europas sista drake, som dock sluter sina fyra ögon och stilla dör utan att ha blivit upptäckt. Verkligheten speglas i Tylls ugglespegel och som gycklare kommer han alltid ner på fötter.

En rad fiktiva och historiska personer passerar revy. Tyll får rollen som narr i de ynkliga resterna av Vinterkungens, Fredrik V:s hov. Fredrik, kurfurste av Pfalz hade erbjudits och tagit emot Böhmens kungakrona men bara lyckats behålla den en vinter. Han anses ha utlöst trettioåriga kriget, när han lät slänga ut kejsarens sändebud genom fönstren i Pragborgen. Han blir förklarad fredlös av den katolska kejsaren.
Vi får följa honom och hans drottning Elizabeth Stuart som saknar sin barndoms teaterupplevelser med Shakespeare i det lysande London och sörjer att hovet i Prag aldrig blev som i hennes drömmar. Förgäves hoppas hon att hennes far Jakob I i England ska inträda i kriget och hjälpa maken tillbaka till hans tron.

Och här, när Vinterkonungen, sliten, utfattig och smutsig, med några få följeslagare vädjar till sin protestantiska kollega från Norden om hjälp, får vi möta Gustav Adolf. I ett tält mitt i ett stinkande härläger. En burdus fetknopp som luktar illa och inte ser någon egen vinning i att hjälpa den stackars Fredrik.
Gustav Adolf var väl varken bättre eller sämre än sina samtida maktspelare – eller dagens krigsherrar för den delen. Och den svenska tiden anses ju efteråt ha varit lycklig i Tyskland, men upptakten kunde knappast varit eländigare:

„Bet, Kindlein, bet!
Morgen kommt der Schwed,
morgen kommt der Oxenstern,
wird die Kinder beten lehrn.
Bet Kindlein, bet!“

(Bed lilla barn, bed!
I morgon kommer svensken,
I morgon kommer Oxenstjärnan,
han ska lära barnen bedja.)

Daniel Kehlmanns bok för oss med lätt hand in i ett barbariskt 1600-tal som speglar vår egen tid. Den historiskt intresserade kan googla gestalterna, som uppträder i boken för att fördjupa sitt kunnande. Andra kan nöja sig med att njuta av en spännande välskriven bok.

Mats Leander

BOKEN

Tyll av Daniel Kehlmann
Bonniers 2019
Översättning: Jesper Festin

Dela