”Höga hyreshöjningar är så klart ingenting man tar emot med glädje”

▶ Rekordstor hyreshöjning på i genomsnitt 1,9 procent

▶ Förhandlaren hoppas att det var en engångshändelse

▶ ”Förhandlingarna sker under påverkan av omvärlden”

INTERVJU

Efter förhandlingarna mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen står det klart att den genomsnittliga hyreshöjningen för 2019 blir på 1,9 procent, vilket är det den högsta höjningen på sex år. Det är nästan dubbelt så mycket som fjolårets höjning som låg på 1,1 procent.
Internationalen har talat med Margareta Björkvald som är förhandlingsansvarig hos Hyresgästföreningen, som säger att hon blev förvånad att Fastighetsägarna krävde så mycket.
– Jo, vi var faktiskt förvånade över de också relativt sett höga yrkanden som kom, säger hon.
– Förutsägbarhet och jämnhet i hyresutvecklingen är ju alltid bra, och höga hyreshöjningar är så klart ingenting som medlemmar och hyresgäster tar emot med glädje.

Hur kom det sig att det blev så högt den här gången?
– Det är egentligen två förklaringar. Det ena är att de senaste årens hyreshöjningar har legat på relativt sett låga nivåer, och då har som en följd av det yrkandena

blivit ganska höga nu. Då blir det också svårt att förhandla om annat än lite högre hyreshöjningar helt enkelt, säger Margareta Björkvald.
Fastighetsägarna hade dock haft som utgångskrav att hyran skulle höjas med 3,5 procent, så sett från det perspektivet blev en höjning på i genomsnitt 1,9 procent en kompromiss vid förhandlingarna.

Är det Stockholm som drar upp eller ser det likadant ut i hela landet?
– Det skiljer sig åt från ort till ort, och Stockholm är inte den ort som landade i högsta hyreshöjningen, utan det är en spridd bild över landet.
Vid en närmare genomgång visar det sig vara det kommunala bostadsbolaget Orsabostäder i Orsa, Dalarna, som fick igenom de största hyreshöjningarna med 3 procent. Det är därför inte som man skulle kunna tro alltid hos de privata hyresvärdarna som det ökar mest, menar Margareta Björkvald.
– Jag skulle inte säga det, nej.
Exempelvis höjer de stora kommunala värdarna i Stockholm med 2,35 procent. I Göteborg höjer allmännyttan med 2,4 procent. Dyrast att hyra är det fortfarande i huvudstaden. En genomsnittlig trea kostar i Stor-Stockholm 8 010 kronor i månaden, enligt SCB:s statistik. Motsvarande hyra i en mindre kommun är 6 401 kronor.

Margareta Björkvald tror dock att den rekordhöga hyreshöjningen för år 2019 var en engångshändelse, och att hyreshöjningarna kommer att ligga på mer normala nivåer igen de kommande igen.
– Jag tror att trenden kommer att brytas. Jag tror kanske inte att det alla gånger kommer att bli smärtfria förhandlingar, men jag tror att trenden kommer att brytas av två skäl. Dels för att ekonomin i fastighetsföretagen, inklusive de allmännyttiga, är god. Det finns en ekonomisk stabilitet och ekonomisk styrka som gör att de är redo för sämre tider. Men också att vi har haft låga räntor under en lång tid, så det är en trygghet i deras ekonomiska situation. Generellt sett, det finns undantag givetvis, säger hon.
– Sen förutspås ju också världskonjunkturen vara på väg neråt, och eftersom hyresförhandlingarna sker under påverkan av en ekonomisk omvärld, så påverkar det också.

Per Leander