Klimatmålen under­mineras av oljesatsningen i Lysekil

Preemraff i Lysekil. Foto: Marcus Roos cc-by-sa

▶ Preemraff har fått tillstånd till massiv utbyggnad

▶ Raffinaderiet blir Sveriges största koldioxidbov

▶ Ökade utsläpp gör det omöjligt att nå klimatmålen

KOMMENTAR

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg gav i början av november ett tillstånd som kommer att öka Sveriges koldioxidutsläpp markant. Detta utan att ta ställning till utsläppsfrågan.
Tillståndet gäller utbyggnaden av saudiägda Preemraffs verksamhet i Lysekil. Det är den största utbyggnaden i raffinaderiets historia och den förväntas kosta 15 miljarder kronor och leda till att raffinaderiets koldioxidutsläpp fördubblas till närmare 3,5 miljoner ton per år.
Syftet med utbyggnaden är att raffinaderiet ska kunna överge tjockoljan och istället producera mer svavelfri bensin och diesel. Utbyggnaden skulle innebära att Preemraff hamnar på första plats som den industri som släpper ut mest i Sverige.

Vi uppmanas alla att begränsa våra utsläpp i vardagen. För många människor går denna uppmaning inte ihop med att ett fåtal företag står för en stor del av klimatutsläppen i Sverige. Idag ligger Preemraff på tredjeplats när det gäller utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. På första plats ligger Luleå kraftvärmeverk, Lulekraft, som under 2017 släppte ut 2,17 miljoner ton koldioxid från fossila bränslen, vilket motsvarar ungefär fyra procent av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp. På andra plats kommer Cementas anläggning i Slite som släppte ut 1,6 miljoner ton koldioxid från fossila källor. Preems oljeraffinaderi i Lysekil släppte ut 1,58 miljoner ton under 2017.
Minskningstakten på utsläpp i industrin är för låg för att Sverige ska kunna nå de uppsatta klimatmålen. 2016 uppgick industrins andel av de svenska koldioxidutsläppen till 32 procent.
Preem ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter där EU-kommissionen fattar det slutgiltiga beslutet. Detta system fungerar inte i praktiken, menar chefen för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen, David Kihlberg. Det leder helt enkelt inte till någon minskning av utsläppen.

På Preemraffs hemsida står det att Preems raffinaderi i Lysekil är bland de modernaste och mest miljö- och energieffektiva i Europa. Det står också att det görs ständiga satsningar på miljön. Hur det stämmer överens med utbyggnadsplanerna är svårt att förstå.
Enligt det klimatpolitiska ramverk som riksdagen röstade igenom förra året ska de svenska koldioxidutsläppen ha halverats 2030 och vara noll år 2045. Det målet blir onåbart om Preems utbyggnad i Lysekil faktiskt blir av.

En protestkampanj har redan samlat in tusentals namn och såväl Naturskyddsföreningen som en mängd privatpersoner har överklagat mark- och miljödomstolens beslut i hopp om att kunna stoppa bygget. Mark- och miljödomstolen i Lysekil hade också haft en möjlighet att stoppa bygget om den hade velat. Enligt Naturvårdsverket finns det i miljöbalken en stoppregel som innebär att det går att säga nej till verksamhet som egentligen uppfyller kriterierna för att få fler utsläppsrätter, om miljökonsekvenserna bedöms bli för stora.
Tidigast 2023 kan anläggningen vara igång om Preems tillstånd kvarstår och företaget beslutar att genomföra utbyggnaden.

Emma Lundström

 

Dela