Högerkandidaten Jair Bolsonaro. foto: Fabio Rodrigues Pozzebom/Agência Brasil
▶ Bolsonaro vann andra valomgången med 55 procent av rösterna
▶ Läget för Latinamerikas socialistiska vänster har plötsligt försämrats
▶ Jubel på de internationella börserna och i storföretagens styrelserum
Som många fruktat vann den ultrareaktionäre före detta militären Jair Bolsonaro det brasilianska presidentvalets andra omgång, med 55 procent av rösterna mot PT-kandidaten Fernando Haddads 45 procent. Resultatet är en bekräftelse på den reaktionära våg som piskats upp av landets extremhöger, dels riktat mot den utbredda korruptionen men i första hand mot hotet från ”banditerna”, det vill säga gatukriminella, jordlösa bönder, narkotikalangare, husockupanter, socialister, homosexuella, feminister, med andra ord alla som inte är som ”vi andra”.
Omedelbart efter att valresultatet annonserades jublades det både på de internationella börserna och i de olika storföretagens styrelserum, därför att, oaktat alla löften om att skjuta ”banditer” och deportera ”rödingar”, förväntas Bolsonaro fullfölja all de nedskärningar som den sittande kuppregeringen genomfört eller lagt förslag på. Man behöver förstås inte vara licensierad ekonom för att förstå att om pensioner skärs ner, olika stöd och bidrag till t ex bostadsbyggande och utbildning, skärs ned eller helt slopas, så kommer gemene man få mindre att spendera och ekonomin kommer krympa ytterligare.
Redan idag är den offentliga sjukvården (som mer än 60 procent av befolkningen är beroende av) och den offentliga utbildningen (som ca 50 procent av befolkningen är beroende av) sorgligt eftersatt och underfinansierad. Ytterligare nedskärningar kommer knappast göra situationen bättre, även om det ser bättre ut i finansministeriets papper.
Det mest oroande med Bolsonaros seger är den upptrappade våldsretoriken och beredvilligheten hos en grupp av hans supporters att ta den på blodigt allvar. Bolsonaro själv har bland annat sagt att den polis som inte skjuter ”banditer” i tjänsten är ingen riktig polis.
I samband med en demonstration för Haddad i staden Fortaleza i nordöstra Brasilien, sköts en demonstrant ihjäl av Bolsonaro-anhängare bara dagarna före valet.
Den brasilianska vänsterns massmobiliseringar knaprade visserligen på Bolsonaros ledning i opinionen, men förmådde inte att stoppa honom. Omedelbart efter att valresultatet stod klart, uttalade sig Guilermo Boulos, det socialistiska vänsterpartiet PSOL:s presidentkandidat, och manade till fortsatt motstånd och till ”försvar för demokratin”. Han – och en rad andra företrädare för oppositionen mot Bolsonaro– uppmanade till ”bredast möjliga enhet” till försvar för demokratin.
Självklart är varje socialist för demokratiska fri- och rättigheter, särskilt inför hotet från en reaktionär som Bolsonaro. Men den socialistiska vänstern kan inte gömma undan sitt socialistiska program, bara för att kunna gå hand i hand med den ”demokratiska” borgerlighet som försatt landet i den situation det befinner sig i, genom sin anpassning till imperialismens och storföretagens krav.
För att kunna mobilisera arbetarklassen (och det är uppenbart att en relativt stor del av arbetarklassen har röstat för Bolsonaro), krävs det att vänstern driver ett socialistiskt program; mot storföretagens diktatur, mot nedskärningarna inom vården, utbildningen och pensionerna; för rätten till fasta arbeten med en lön att leva på, etc.
Vänstern kan naturligtvis samarbeta med olika borgerliga partier i konkreta aktioner, t ex i försvaret för yttrandefrihet, pressfrihet, och så vidare, men får aldrig glömma sitt eget uppdrag: att samla arbetarklassen kring ett radikalt, socialistiskt samhällsprogram. Den ” demokratiska borgerligheten” är alltid (och det gäller i allra högsta grad den latinamerikanska borgerligheten) i första hand borgerlig. Försvaret av kapitalismen går alltid före försvaret av demokratin.
Tror nu de jublande börshajarna och företagarna att valet av Bolsonaro innebär att Brasilien går in i en ny era av stabilitet och kapitalistisk expansion, lär de få anledning att tänka om. För den brasilianska kapitalismen är USA:s aviserade tullar på stål,aluminium och fordon ett verkligt hot, som knappast Bolsonaros uttalade beundran för Trump, lär kunna förändra.
Klart är dock att situationen på den latinamerikanska kontinenten dramatiskt har förvärrats för arbetarrörelsen och den socialistiska vänstern.
Göran Kärrman
