Det är trångt innanför säkerhetskontrollen på Kretas stora flygplats utanför Chania. Varenda sittplats är upptagen. Golvutrymmet likaså. Var och varannan människa sitter böjd över sin mobiltelefon och svär tyst på danska och svenska. Flygplatspersonal springer hit och dit. Säkerhetsvakter står och ser allvarliga ut. Det är den första oktober 2018 och klockan närmar sig elva på kvällen. För två timmar sedan meddelade flygbolaget Primera Air att det kommer att begära sig självt i konkurs vid midnatt och i princip redan har upphört att existera. ”Tack och adjö” står det i pressmeddelandet på deras hemsida.
Trots att bolaget måste ha vetat i flera veckor, kanske månader, att konkursen var oundviklig, har det alltså valt att helt plötsligt stranda hundratals passagerare och anställda. Besättningarna på planen som skulle ta folk från Chania varken kan eller vill lyfta eftersom de inte längre har någon lön eller försäkring. Samtidigt är flera Primeraflyg på ingång med ännu fler passagerare som vid landningen kommer att mötas av den märkliga nyheten att bolaget de reser med inte finns längre.
Strax efter elva blir de passagerare som redan befinner sig på flygplatsen, beordrade att hämta ut sitt bagage och invänta vidare information. Irritationsnivån är hög.
– Det här är förjävligt. Jag hatar privata flygbolag. Alla bolag borde vara myndighetsstyrda, säger en man som har åkt till Kreta med Primeras största svenska samarbetspartner Solresor, Sveriges fjärde största researrangör.
– Det är inte klokt att man får göra så här. De har ju säkert vetat om det här länge men valt att sko sig så länge som möjligt och sedan låta konkursen drabba passagerare och anställda.
Så vad var då Primera för ett bolag? Det bildades på Island 2003 som ett semesterflygbolag och hette JetX fram till 2008, då Primera Travel Group blev ensam ägare och bolaget bytte namn till Primera Air Scandinavia. Basen förlades till Billund i Danmark.
Sedan dess har bolaget öppnat och stängt baser på bland annat Kastrup och Arlanda. Det har legat i tvister med facket kring uppsagd kabinpersonal och uteblivna semesterersättningar. Det har också haft omfattande säkerhetsproblem med sina plan.
Samtidigt har bolaget gjort stora vinster. Efter att basen på Arlanda lades ned flyttade Primera sina sex Boeingplan till Lettland och skapade Primera Air Nordic. Samtidigt startades ett nytt kontrollcentrum i Riga, dit driftstyrningen skulle koncentreras. Bolaget tyckte nämligen att det var ett gynnsamt företagsklimat i landet. I samma veva blev tidigare verksamhetschef Hrafn Thorgeirsson ny vd för både Primera Air Scandinavia som Primera Air Nordic.
2015 hade Primera Air en omsättning på 250 miljoner dollar och en bruttovinst på cirka 5,2 miljoner euro. 2017 hade bolaget flygresor från Skandinavien till över 70 destinationer. Bland annat till Medelhavets kustorter, Kanarieöarna, Turkiet, Azorerna och Bulgarien.
Innan Primera begärde sig självt i konkurs var det ett dansklettiskt bolag med isländska ägare och uttalade expansionsplaner. Det var också ett bolag som toppade resemagasinet Vagabonds ”svarta lista”. Ett bolag ökänt för att inte betala ut ersättningar när resenärer drabbats av förseningar eller inställda flyg.
Nu hävdar Primera att oförutsagda händelser ligger bakom konkursen. Vad som i själva verket händer är att bolagsledningen går från matbordet mätta och belåtna medan anställda och resenärer får ta smällen. De som reser med Solresor på hösten är ofta människor som inte har haft möjlighet eller råd att vara lediga på sommaren. Som hoppas på lite sol innan nästa arbetssjok.
Redan vid niotiden på kvällen den första oktober är det omöjligt att nå Primera Air på något som helst vis och flygen är som sagt redan inställda, trots att konkursen inte börjat gälla. På flygplatsen utanför Chania nynnar någon på dansken Per Dichs protestvisa från 1966: ”Sådan är kapitalismen / Otack är den armes lön / De e dom rikas paradis men / Ingen hör en fattigs bön.”
– Vi fick ingen förvarning. De meddelade bara att några plan var försenade. Sedan kom konkursbeslutet helt plötsligt. Det känns tråkigt att inte kunna erbjuda någon hjälp till folk, säger en av alla anställda på flygplatsen som gör sitt bästa utan att ha några svar att ge resenärerna.
Enligt svenska medier är omkring 700 resenärer från Sverige strandade i länder som Grekland och Spanien. Och det inbegriper bara dem som har bokat resa via Solresor. Resebolaget jobbar febrilt för att försöka hitta lösningar för sina kunder och de närmaste dagarnas flygresor med andra bolag går åt som smör i solsken, medan de som bara har bokat flygplansstol står helt utan råd och tvingas försöka boka första bästa resa som inte kostar skjortan.
Text och foto: Emma Lundström