Nu rivs det anrika gamla länslasarettet i Umeå. Efter en del stridigheter kring rivningsplanerna, har den slutgiltiga domen hängt över de vackra gamla byggnaderna sedan 2016. Då beslutade Mark- och miljööverdomstolen att hyresgästen Västerbottens medicinhistoriska förening inte hade rätt att överklaga kommunens rivningsbeslut.
Rivningsbeslutet togs med en knapp majoritet i byggnadsnämnden i Umeå kommun i april 2015 och har sedan dess fått mycket kritik eftersom många anser att de gamla byggnaderna är kulturhistoriskt värdefulla.
I samband med landstingets rivningsansökan publicerades ett debattinlägg i Västerbottens-Kuriren. Där skrev ett antal kritiker – bland annat överläkare vid Norrlands universitetssjukhus och professorer vid Umeå universitet – att byggnadsnämnden borde avslå ansökan. Undertecknarna menade att byggnaderna istället borde användas till vård-, undervisnings- och forskningsaktiviteter, på ett sätt som skett med liknande byggnader i andra delar av landet. Särskilt med tanke på att länslasarettet var startskottet för både universitetets och det nuvarande universitetssjukhusets framväxt.
Det var när Miljöpartiet anslöt sig till Socialdemokraterna och Moderaterna i rivningsfrågan som beslutet gick igenom i byggnadsnämnden. Vänsterpartiet röstade däremot nej till rivningslov i landstingsfullmäktige och reserverade sig i byggnadsnämnden, med motiveringen att ”det är viktigt att stadens och samhällets utveckling över tid syns i de byggnader som finns i staden”. Partiet menade att det gamla länslasarettet utgör ”en central kulturhistorisk miljö” och ”uppfyller kriterierna för bevarandevärda byggnader”, liksom att den välbehövda nya psykiatribyggnaden som planeras mycket väl kunde uppföras på annan plats.
Länslasarettet ritades av den framstående arkitekten Axel Kumlien och invigdes 1907 för att, till en början, hysa vårdutbildningar för sjuksköterskor. 1921 lades en rotunda till, ritad av Ernst Stenhammar. En byggnadsantikvarisk rapport visade att det gamla lasarettsområdet hade stora arkitektoniska, samhällshistoriska och miljömässiga värden.
Innan den nu påbörjade rivningen fanns flera olika verksamheter i lokalerna. Bland annat ska cirka 920 läkarstudenter ha undervisats där varje termin. Dessutom innehöll de ett medicinhistoriskt museum.
Rivningskritikerna menade att länslasarettet var ett stycke levande samhälls- och socialhistoria och skulle ha kunnat bevaras på liknande sätt som till exempel Serafimerlasarettet i Stockholm. De påpekade också att det enligt landstingets egna beräkningar skulle kosta 37 miljoner kronor att rusta upp byggnaderna. Istället kostar rivningen och det nya psykiatrihuset tillsammans 990 miljoner kronor. Dessutom ska 33000 kvadratmeter klämmas in på platsen där 11000 kvadratmeter stod. Med största sannolikhet kommer det att bli trångt och fult, där det tidigare var vackert och stämningsfullt.
Den fina atmosfären kring det gamla länslasarettet har redan trasats sönder till ett minne. De gamla byggnaderna ska vara helt borta innan årsskiftet och det nya psykiatrihuset beräknas stå klart i december 2021.
Historien upprepas i Umeå när staden förlorar ytterligare en del av sitt kulturhistoriska hjärta.
Text och foto: Emma Lundström