Alain Krivine, en av de legendariska ledarna för majupproret i Paris 1968, kommer till Stockholm för femtioårsminnet av Maj 68. Då, när tusentals franska studenter barrikaderade gatorna och tio miljoner arbetare gick ut i generalstrejk, ljöd budskapet ut över världen: ”Det är rätt att göra uppror!” Globala studentrevolter och arbetarstrejker svepte fram i både väst och öst – från vietnamprotester och svarta pantrar i USA, över gerillakamp och folkuppror i Latinamerika till Pragvår och motstånd även mot stalinistregimerna i öst. Också i vår svenska utkant revolterade studenter och den stora gruvarbetarstrejken i Malmfälten gick i bräschen för en våg av kamp för bättre villkor på arbetsplatserna.
Medan Daniel Cohn-Bendit, en annan av centralgestalterna i det franska majupproret, efterhand tog avstånd från sitt revolutionära förflutna och blev en del av EU-etablissemanget, har Krivine fortsatt kampen enligt det okuvliga slagordet på 68:s affischer: ”La lutte continue!”
Född av judiska föräldrar i det tyskockuperade Paris sommaren 1941 och undangömd på landsbygden, växte Krivine upp tillsammans med en bror i efterkrigsårens Frankrike. Han anslöt sig som femtonåring till franska kommunistpartiets ungdomsförbund, började studera historia och blev ledande i partiets studentförbund.
Det var under Algerietkriget och Krivine engagerade sig i det underjordiska solidaritetsarbetet för den algeriska befrielserörelsen FLN. Partiets undfallenhet i samband med polismassakern på hundratals algeriska demonstranter mitt i Paris hösten 1961 bidrog till att Krivine anslöt sig till den trotskistiska Fjärde internationalens franska grupp. Uteslutna ur kommunistpartiet bildade Krivine och hans kamrater JCR, Jeunesse Communiste Revolutionnaire, som spelade en central roll under majupproret 1968. Organisationen förbjöds på sommaren under de Gaulles motoffensiv och Krivine fängslades. Bara för att efter frigivandet återsamla styrkorna och den nya 68-generationen i La Ligue Communiste, året därpå.
”Ligan” kom att bli ledande inom den den franska l’extreme gauche – yttervänstern – och inom Fjärde internationalen med tusentals aktivister i de olika rörelser och strider som bar vidare energin från 68-upproret. I presidentvalen där Krivine kandiderade handlade röststödet om någon kvarts miljon i marginalen. Men som politisk vänsterkraft präglade ”Ligan” sociala rörelser, vänsterdebatt och kultur med en generation av aktivister, intellektuella, filmare och andra kulturaktörer. Efter sammandrabbningar med franska fascister där ”Ligans” försvarsstyrkor inte vek undan förbjöds organisationen på nytt 1973 men återuppstod snart som LCR – alltså med tillägget Revolutionnaire till namnet.
LCR kom att föra vidare den revolutionära franska 68-generationens ideer och kamp genom 1980- och 90-talets borgerliga och nyliberala motoffensiver som så grundligt förändrade samhället och förutsättningarna för vänstern. Under hela denna tid verkade Krivine inom organisationens dagliga ledningen för att i presidentvalet 2003 stå åt sidan för en ny radikal generations språkrör, den unge brevbäraren Olivier Besancenot. Besancenots två närmast häpnadsväckande framgångsrika presidentvalskampanjer med kulmen 2007 öppnade vägen för LCRs omvälvande projekt, det nya bredare antikapitalistiska partiet NPA, 2009.
Då hade Krivine pensionerats sedan tre år och verkade inte längre i den dagliga ledningen. Men trots sina nu 77 år är Krivine i högsta grad fortsatt aktiv inom både NPA och Fjärde internationalen. Och bär med sig erfarenheterna från majupprorets år 1968 då inte bara Frankrikes auktoritära ordning skakades utan världen öppnades upp för den flodvåg av solidaritets- och jämlikhetskamp vi ännu kan förnimma.
Håkan Blomqvist
Alain Krivine talar på ABF-huset i Stockholm, lördagen den 14 april kl 13, pricka in det i almanackan!