Författaren och Palmemordsexperten Gunnar Wall. Foto: Sara Wall
► Ljudinspelning visar att polisen lockade vittnen med belöning
► Vännerna skulle få 50 miljoner för att peka ut Christer Pettersson
► Gunnar Wall: ”Det här visar hur svagt åtalet mot Pettersson var”
Lagom till 32-årsminnet av mordet på statsminister Olof Palme kommer Svt:s Uppdrag granskning med nya avslöjanden om hur palmeutredarna ska ha lockat vittnen med ekonomisk belöning för att få dem att peka ut Christer Pettersson som mördaren. Internationalen har talat med Gunnar Wall, journalist och författare till flera böcker om Palmemordet.
– Det är ganska sensationella uppgifter där man kan visa att åklagaren Anders Helin for med direkta osanningar i rättegången mot Christer Pettersson i samband med att han sa att det fanns ingenting i förhöret med en av Petterssons bekanta, Ulf Spinnars, som handlade om att Spinnars blev lockad med belöningen på 50 miljoner. Det visar sig nämligen i inspelningen av polisförhöret som Uppdrag granskning har skaffat sig tillgång till, att det var precis det som skedde. Förhörsledaren hänvisade till de 50 miljonerna för att få Spinnars att komma med önskat vittnesmål. Så det här innebär ju att åklagaren vilseledde rätten.
– Sen har de fokuserat på hur utredarna med väldig envishet försökte leta fram folk i Petterssons omgivning, som svartklubbsägaren Sigge Cedergren, och erbjöd dem ersättning om de ville peka ut honom som Palmes mördare, berättar Gunnar Wall.
– Det här är ju saker som lyfter fram sånt som jag på olika sätt har tagit upp i mina böcker förut, och som styrker det. Man kan helt enkelt se hur utredarna använder sig av metoder som är högst anmärkningsvärda när det gäller att skapa ett case omkring Pettersson.
Uppdrag granskning ville i sitt program komma till botten med hur misstankarna mot Christer Petterson egentligen uppstod, och varför åtalet mot honom byggdes upp så stort. Och det visar sig att det inte finns någon logisk förklaring.
– Det där är en mycket rimlig fråga, jag har tagit upp den förut, för till och med granskningskommissionen som skulle ha haft tillgång till allt utredningsmaterial, kunde inte ur det materialet läsa ut hur det kom sig att Pettersson blev intressant i mordutredningen, berättar Gunnar Wall:
– Det finns inte någon riktig naturlig start i materialet, vilket är rätt anmärkningsvärt. Det borde ju ha börjat med att det kom in en stark uppgift med misstankar om att Pettersson kunde ha varit inblandad i mordet, och att man gick vidare på det. Det finns inget sånt. Men av någon anledning börjar utredaren med en väldig energi att satsa på Christer Pettersson under 1988. Men när man kommer fram till punkten att försöka göra ett hållbart åtal mot Pettersson, då har man faktiskt fortfarande ingenting.
Även om Christer Pettersson i slutändan blev frikänd från alla misstankar, så finns det fortfarande många som tror att han var mördaren och att fallet i princip är löst. Men de nya uppgifterna bevisar återigen hur otroligt dåligt utredningen sköttes, menar Gunnar Wall.
– Framför allt tycker jag att det här är intressant eftersom det har funnits en myt ganska länge om Palmeutredningen, som går ut på att i början så var det Hans Holmér och Ebbe Carlsson som höll på med sina stolligheter. Men sen när de andra utredarna tog över så blev det en kompetent behandling av fallet och att om de hade fått en chans från början så skulle mordet ha klarats upp på kort tid. Men det här menar jag inte är riktigt. Jag menar att Petterssonbevisningen är inte bättre än PKK-bevisningen. De uppgifter som kommer fram nu hjälper till att klarlägga hur rackligt allting har varit, säger han.
– Det här är ett komplement, tycker jag, till det jag tar upp i min senaste bok Huvudet på en påle, där jag diskuterar Lisbeth Palmes utpekande av Christer Pettersson, och visar vilka stora svagheter som det är behäftat med. Upplägget i åtalet mot Pettersson handlar ju om två saker. Det ena var att hitta folk i hans omgivning som skulle säga att han kunde vara inblandad i mordet. Och det andra var Lisbeth Palmes utpekande.
I det senare fallet är det sedan länge känt att Lisbeth Palme pekade ut Christer Pettersson efter det att en åklagare berättat för henne att den misstänkte var en missbrukare.
Kan man gå så långt som att säga att de ville sätta dit honom, trots att han troligen var oskyldig?
– Ja, jag tycker det pekar på det, säger Gunnar Wall.
– Nu är vi i en situation där man kan se att hela brottsutredningen har varit behäftad med enorma svagheter och någonting som är svårt att tolka på annat sätt än att man har velat undvika att ta itu med känsliga frågor och istället sökt en lätthanterlig lösning.
Vad får det här för betydelse?
– Det borde få den betydelsen att man tar itu med utredningen på ett ordentligt sätt. Det skulle behövas en ny granskning av utredningen som går igenom de här frågorna. Det skulle också behövas att de utredare som jobbar nu, som jag egentligen inte har några invändningar emot, får ordentliga resurser och går igenom sånt som de inte har haft någon egentlig möjlighet att jobba med på ett djupgående sätt tidigare, säger Gunnar Wall.
– Jag intervjuade nyligen den tidigare spaningsledaren Dag Andersson, som avgick. Han ville ju satsa på att gå vidare med observationerna som många hade gjort om att det fanns människor på stan med walkie-talkies under mordnatten, vilket han menade var det intressantaste spåret i utredningen. Men när han inte fick resurser till det så tyckte han att det var meningslöst att fortsätta med utredningen och valde att gå i pension istället. Det är nog det som är det största hotet mot utredningen idag, alltså inte att de som jobbar med den nu skulle hålla på med något fuffens, utan att de helt enkelt inte har de resurser som skulle behövas för ett ordentligt arbete.
Tror du att det går att lösa mordet?
– Det beror ju bland annat på vilka signaler som sänds ifrån ansvarigt håll i rättsväsendet, om man är intresserade av att få fram uppgifter som är känsliga. Och det handlar om att det finns folk som fortfarande är i livet som har insyn i vad som hände och känner att de till sist vill berätta. Det kan inte uteslutas.
– Visserligen kan man tänka att det blir svårare i och med att åren går och går, och folk dör och folk minns sämre. Men å andra sidan tror jag att de känsliga frågorna om mordet blir mindre och mindre starka allt eftersom att tiden går. Det är som med många andra skandaler i svensk politik, att det blir lättare att närma sig vad som egentligen hände när ett antal år har gått. Det finns en stark tradition i svensk politik att man ska undvika att rota i känsliga frågor för att upprätthålla myten om att det svenska samhället skulle vara så oklanderligt. Det har gällt både Sveriges roll under andra världskriget, och Sverige i kalla kriget. Men förr eller senare kommer det fram, säger Gunnar Wall.
Han tar som exempel den utredning som FN nu har tillsatt om vad som egentligen hände vid Dag Hammarskjölds död, efter att man i mer än 50 år har avfärdat alla misstankar om att det var ett mord med att säga att det var en flygolycka.
– Så jag tror det kan finnas hopp!
Per Leander
