Hur fan får du ta del av de miljarder som pirater gömt vid regnbågens slut på en paradis-ö? Foto: Jonatan Johansson
► Miljontals hemliga dokument i Paradisläckan
► Den ekonomiska eliten undviker att betala skatt
► 2000 svenskar finns listade i dokumenten
Frågan om ekonomisk ojämlikhet har som omväxling hamnat högst upp på den mediala agendan i veckan som följd av den enorma Paradisläckan. Läckan visar hur den ekonomiska eliten undviker att betala skatt. Det handlar om företagsledare, ministrar och kungligheter, idrottsstjärnor och hollywood-skådespelare. 2 000 svenskar, de flesta boendes i Stockholms-områden som Djursholm och Östermalm, med tillgångar i skatteparadis finns listade i dokumenten. Enligt Uppdrag gransknings uppskattning går den offentliga sektorn miste om 45 miljarder kronor i skatteintäkter varje år. Enligt en beräkning av Boston Consulting Group 2014 gömdes 10 biljoner dollar i skatteparadisen. Alltså 10 000 miljarder dollar. Det är summor som skulle kunna utradera fattigdom och hunger, bota sjukdomar och förhindra och motverka klimatkatastrofer. Undrar man varför världen ser ut som den gör bör man gräva här och andra mörka vrån i kapitalismen.
Samtidigt så går faktiskt skattepengar till att smörja de superrikas affärer. 135 miljoner kronor har till exempel delats ut till Facebook som investeringsbidrag för att de ska öppna serverhallar i Luleå. Godstransporter rullar på vägar och järnvägar som betalats av svenska skattebetalare, välfärdssystemet skolar och vårdar de som arbetar ihop deras vinster. Utan närmare kunskap om kapitalismen är det många som tror att kapitalisterna genom sitt egna hårda slit och kunnande skrapat ihop “sina” förmögenheter. Det är inte så konstigt när ord som “arbetsgivare” och berättelser om entreprenören som den moderna hjälten maskerar de ekonomiska förhållandena mellan arbetsköparna och de som säljer sin arbetskraft till reapris i förhållande till de värden arbetet skapar. Därför finns det nog, vid sidan av den utbredda ilskan, även många som rycker på axlarna åt skatteflykten. Det första steget till att börja forma rörelser som kan pressa fram konkreta åtgärder är att utmana den borgerliga berättelsen. Mentalt står fortfarande många där med mössan i hand och ser med inbillad tacksamhet upp mot den ekonomiska eliten. Det behövs en stärkt självbild, ett återupprättat klassmedvetande. Och en insikt att vi tillsammans har makten att förändra. Annars riskerar avslöjandet att än en gång leda till uppgivenhet.
I samband med läckor som dessa öppnas ändå möjligheten att diskutera de åtgärder som på kort sikt kan sättas in för att bekämpa skatteflykten. Forskaren Gabriel Zucman menar att skatteflykten kan motas tillbaka redan imorgon om den politiska viljan finns.
– Man bör göra det dyrare och mer farligt för banker och finansiella företag att erbjuda dessa tjänster, säger han till SVT Nyheter. Om en bank ertappas med att ha underlättat skatteflykt eller skattebrott, skulle de tvingas stänga.
Zucman säger också att länder redan idag kan börja kräva att företag skattar där de gör sin försäljning.
– Om Apple eller Facebook tjänar 100 miljarder, och har en procent av försäljningen i till exempel Sverige, ja då kan Sverige kräva skatt på en procent av vinsten totalt, säger han i intervjun.
Detta skulle säkerligen minska skatteflykten men sådana förändringar inom systemet är säkerligen bara effektiva tills de hittar nya vägar och kommer inte åt grundproblemet om makt. Endast i en värld där produktionsmedlen ägs av en liten elit och drivs i deras intressen kan de hamstra astronomiska värden som alla vi andra skapat genom vårt arbete. Beskattningen är vårt sätt att be dem snällt dela med sig av de värden som i grunden tillhör oss och vårt gemensamma samhälle. Det finns ingen egentlig rättvisa i det och det är ingen modell som fungerar i längden för att bemöta de ekologiska och sociala kriser vi befinner oss i. Fördelningen av makt och resurser, med andra ord demokratiseringen av ekonomin, kräver i slutändan inget mindre än ett brott med kapitalismen.
Arash Gelichkan