Tom Rachman. Foto Sofia Runarsdotter
Jag hade inte hört talas om den brittiskkanadensiske författaren Tom Rachman innan jag plockade ned Basket of Deplorables från en bokhandelshylla i mitten av augusti. På mindre än två dagar plöjde jag igenom den smått besynnerliga novellsamlingen om USA under Trump och insåg att den måste ha skrivits i ett väldigt huj under den bisarra presidentadministrationens första galna månader.
Det konstiga är att när jag nu ska skriva om boken och letar information på nätet, så säger alla uppgifter om publiceringsdatum att den ska ha kommit ut först i slutet av augusti i år, då jag alltså redan hade läst den. På något sätt stämmer det väl överens med den själsstämning som boken lämnade efter sig.
Undertiteln på novellsamlingen är Nästan sanna historier och i baksidestexten kompletteras den med orden för en postsanningsvärld.
Den första novellen utspelar sig under valkvällen den 8 november 2016 i en tjusig takvåning i trendiga Tribecca på Manhattan. En välrenommerad förlagsredaktör håller fest för en samling författare, designers, komiker, musiker och journalister som alla är i princip helt bergsäkra på att Hillary Clinton kommer att vinna. När Donald Trump vinner Ohio börjar kommunikationen förvridas. Men fokus ligger egentligen på en helt annan historia, den som berättarjaget – förlagsredaktörens fru, som nyligen har blivit blind – tänker avslöja under kvällen. Den om en livslögn.
Den andra novellen handlar om en överviktig ukrainskamerikansk barista på ett Starbucks i Kalamazoo, Michigan, som försöker anordna en minnesceremoni över en hatad bror som möjligen har kraschlandat med sitt plan i djungeln i centrala Kongo. Den ömsinte baristan gör det för moderns skull och eftersom han inte har mycket pengar hyr han en kampsportshall och en samling amatörmässiga improvisationsskådespelare som ska agera sörjande.
I den tredje novellen försöker en man och en kvinna ha en träff på en restaurang i Portland. Det är djupt problematiskt eftersom de befinner sig i svallvågorna efter ”Leakzilla” – en enorm läcka där alla människors mejlkonton blivit tillgängliga på nätet, vilket har gjort att ingen längre egentligen litar på någon annan. Bara de riktigt unga, riktigt gamla, riktigt fattiga eller riktigt paranoida har klarat sig från skammen att få se sitt privatliv bli offentligt. De har ju inga mejlkonton. Millenniegenerationen bryr sig, den har ingenting som är privat.
I novellen därpå möter vi den vedervärdige brodern från Kalamazoo. Han som ”störtade i djungeln”, men som i hemlighet befinner sig på den italienska landsbygden för att komma undan en brottsutredning. Det rör sig om en vapenhandlande sociopat som i nästan allt är en version av Trump.
Den sista novellen handlar om en kvinna som hittar en nätsida som avslöjar hur varje människa kommer att dö. När hon upptäcker att svaret för varje barn hon skriver in namnet på, är kvävning, får hon svårt att fortsätta leva sitt liv som förut.
Samtliga noveller hänger ihop på ett eller annat sätt i en underhållande, handlös och ganska kyligt mörk satir över samtidens USA. Basket of Deplorables är ju inte bara titeln på boken utan också vad Hillary Clinton kallade Donald Trumps väljare. Vänligt översatt betyder det ungefär ”en korg av beklagansvärda”.
Tom Rachmans bok speglar de drastiskt ökande klyftorna och den växande misstänksamheten människor emellan som har gjort Trumps presidentskap möjligt. Den ger en sorgsen bild av dagens mänskliga kommunikation och interaktion, oavsett om de som kommunicerar och interagerar är konservativa och liberaler.
Basket of Deplorables är fylld av bubblande skuldkänslor och av blindhet – både fysisk och psykisk. I postsanningsvärlden, där teknologins obönhörliga framfart med våra sociala liv bara eskalerar, flyter allting och de falska nyheterna kläs i skinande sidenkläder för dem som vill sluka dem med hull och hår, medan vi distraheras av nya bebisbilder i våra sociala medieflöden.
Tom Rachmans författade satir skulle vara mer skrattframkallande om det inte vore så att den verkliga världen överträffade den varje dag, med kärnvapenupprustning, klimatförnekelse, förakt och blint hat.
Emma Lundström
■ Tom Rachman är en brittiskkanadensisk författare. Han debuterade 2010 med romanen De imperfekta och följde upp den med Stora makters uppgång och fall, 2014. Han föddes i London, men växte upp i Vancouver och studerade på Torontouniversitetet. Innan han blev författare på heltid arbetade han under flera år som journalist, bland annat för Associated Press i New York. Nu bor han i London och arbetar, enligt egen utsago, på sin fjärde roman.
