Forskaren Andrej Zjukov har grävt i över 20 år i arkiven.
Länge. Alltför länge. Långt efter det att de själva dött har nu namnen på de officerare i Josef Stalins inre säkerhetstjänst NKVD, vilka var ansvariga för utrensningarna 1937-38, blivit offentliga. De var ansvariga för en statlig terror främst riktat mot Trotskij- och Bucharintrogna grupper i opposition mot den politiska kontrarevolutionära revolution i Sovjetunionen som hade anförts av Stalin. Under denna korta tid arresterades 1 500 000 människor, varav 700 000 arkebuserades. Andra gick under i Gulags arbetsläger eller bara försvann.
I decennier har bara namnen på alla offer varit kända. Bödlarna har bara skymtat som anonyma historiska skuggor. Men tack vare en unik forskning, under hela tjugo års trägen flit av Andrej Zjukov, har nu Stalins härskara med dess fyrtiotusen bödlar också namngetts. Nog så viktigt eftersom alla ryska statliga omprövningar och korrigeringar av historiesynen, när det gäller den tidens blodiga inre politiska skifte av makt, aldrig gått till djupet med vad utrensningarna handlade om. Alltifrån Stalins död 1953 fram till i dag.
Vladimir Putin, själv uppfostrad och ideologiskt skolad i det KGB som blev NKVD:s förlängning under nytt namn, kan kritisera ”misstag” under dessa svarta år, men aldrig erkänna att det handlade om brott, att det fanns förbrytare/bödlar/människor vilka var ansvariga för den inre terrorn. Att erkänna detta vore detsamma som att erkänna att den ryska statsapparat där han själv är fostrad och som han i dag leder, har ett blodigt kriminellt förflutet. Att erkänna att hans äldre kollegor ”på jobbet” var brottslingar.
Putins projekt om en pånyttfödd stark stat, närd av rysk reaktionär nationalism och den ortodoxa kyrkans hartsdoftande rökelse och välsignelser, tillåter inte detta ifrågasättande eftersom ett sådant kan fortplantas till att gälla också utvecklingen i dagens Ryssland. Inte bara då av dess alltmer auktoritära styre utan också av dess funktion av att understödja den sociala kontrarevolution som skett alltsedan Sovjetunionens kollaps.
1930-talets utrensningar ska i stället ses som om det var en naturkatastrof, en tsunami utan personligt eller politiskt ansvar från den tidens människor i de sovjetiska parti- och statsapparaterna. Så ser det ut i alla skolböcker i dag, för annars kanske dagens ryssar börjar undra över och vill ta reda på vad det var som gjorde att den inre terrorn iscensattes. Varför avrättades alla dessa människor? Vad var det de ville uppnå? Varför var de i opposition mot partiledningen?
Ställs väl dessa frågor blir det oundvikligt att också söka efter svaren och dessa är naturligtvis explosiva även i dag. Många, kanske de flesta av alla dem som sköts ihjäl ville ha en ny politisk kurs för det sovjetiska samhället. De syftade till en demokratisering, en frihetlig revolution av hur styret av det egna samhället och dess planekonomi skulle vara. De ville bevara sociala egendomsformer men helt förändra den politiska makten.
Det är självklart idéer och ideologier som skulle kunna bidra till en återfödelse av en demokratisk och kämpande socialistisk rörelse i dagens Ryssland. Att Andrej Zjukovs långa och mödosamma arbete nu blivit tillgängligt för nya generationer kan bli ett stort steg på vägen för denna möjlighet.
Göte Kildén
Enligt The Guardian har Andrej Zjukov ägnat en stor del av sin fritid sedan 1993 till att gräva i arkiven i Moskva, för att utifrån säkerhetspolisens egen dokumentation sammanställa namnen på alla säkerhetspoliser och byråkrater som verkställde massavrättningarna under Stalins utrensningar på 1930-talet.
Zjukov säger själv att det inte var politisk övertygelse som drev honom att göra denna kartläggning, utan främst ett intresse för att gräva fram hemligheter som ingen annan forskat på tidigare.
När människorättsorganisationen Memorial fick reda på Andrej Zjukovs arbete, såg de till att hjälpa till med publiceringen av hans forskning.
”Det här är den typ av arbete som normalt skulle genomföras av en grupp forskare, eller ett helt institut, men han har gjort allt jobb helt ensam”, säger Jan Rachinskij från Memorial, till The Guardian.
Zjukovs lista innefattar namn på runt 40 000 människor som var med och organiserade terrorn, varav en tiondel själva sedan avrättades eller fängslades.
