För 70 år sedan, den 6 augusti 1945, fälldes den första atombomben över den japanska staden Hiroshima. Tre dagar senare, den 9 augusti, fälldes ytterligare en atombomb över Nagasaki. På några sekunder dödades tusentals människor av de båda bomberna, och inom loppet av ett år hade över 230 000 människor dött till följd av strålningsskador. Konsekvenserna under årtiondena därefter har varit närmast oöverblickbara i form av cancer och andra allvarliga åkommor, samt de psykologiska effekterna av det trauma atombombningarna innebär.
I ett reportage i DN (2/8) berättar överlevaren Sunao Tsuboi om hur han 12 gånger de senaste 70 åren varit inlagd akut på sjukhus och flera gånger genom livet fått beskedet att han inte har långt kvar. Yoshiko Yanagawa, en annan överlevare, berättar om hur de fasansfulla minnena lever kvar. ”En brännskadad soldat ropade på hjälp när vi gick förbi. Vi kunde inte göra något – själv kunde jag inte gå – men ännu 70 år efteråt kan jag fortfarande höra hans skrik och känna mig skyldig för att vi inte kunde rädda honom”.
Årsdagen markeras av fredsvänner över hela världen, från Hiroshima till New York. Även i Sverige högtidlighålls dagen av bland andra Svenska Läkare mot kärnvapen (SLMK) som arrangerar en manifestation för kärnvapennedrustning på Stortorget i Stockholm.
– Vi vill att kärnvapen ska förbjudas. Vi vill uppmärksamma den humanitära katastrof som atombomberna över Hiroshima och Nagasaki åstadkom. Därför vill vi skapa en opinion för att det aldrig ska hända igen, säger Clara Levin, projektledare på SLMK, till Internationalen.
Vilka är de största orosmolnen i kampen mot kärnvapen idag?
– Att det fortfarande finns 16 000 kärnvapen kvar i världen idag och att 1 800 av dessa är redo att avfyras inom loppet av bara några minuter. Kärnvapenstaterna säger att de ska avrusta och alla pratar om en kärnvapenfri värld men ingen agerar för det.
Vilka exempel på framsteg finns det?
– Det händer ganska mycket internationellt, bland annat finns det Humanitära initiativet som 159 stater har ställt sig bakom och som handlar om att börja diskutera kärnvapen utifrån de humanitära konsekvenserna. Man kan inte längre undvika den typen av diskussion. Och i december 2014 uttryckte Österrike en så kallad Humanitarian pledge som handlar om hur man vill förbjuda och stigmatisera användningen av kärnvapen. Sedan dess har 113 kärnvapenfria länder följt Österrikes exempel och skrivit under utfästelsen. För kärnvapenländerna återstår det fortfarande 70 år efter Hiroshima och Nagasaki att agera för att det aldrig ska kunna hända igen, säger Clara Levin.
Arash Hakimnia