Kampen för säker sex och rätten till familjeplanering

Adamssons sjukvårdsbutik i uppsala 1955. Foto: Uppsala-bild, samt författaren Gunnela Björk. Foto: ylva säfvelin

Med sin nya bok Lust och nöd – Karin & Nils Adamsson, sexualupplysningens pionjärer tar sig historikern Gunnela Björk an att skildra den svenska sexual­politikens historia och om arbetarparet som blev företagare och kämpade för rätten till preventivmedel och familjeplanering. Per Leander har läst den.

Historikern Gunnela Björk har tidigare bland annat skrivit biografier om den socialistiska agitatorn Kata Dalström och och den brittiska premiärministern Margaret Thatcher. Hennes nya bok Lust och nöd är en skildring av den svenska sexualpolitikens historia, med fokus på paret Nils Adamsson och Karin Hollman-Adamsson, som var pionjärer vad gällde sexualupplysning och familjeplanering genom information om och försäljning av preventiv­medel. Något som delvis var förbjudet i det moralkonservativa Sverige under 1900-talets första hälft.
Karin Hollman och Nils Adamsson träffades 1911 hemma på en middag hos den gemensamme vännen Zeth Höglund, som då var ledare för det socialdemokratiska ungdomsförbundet, och ingick snart i ett bitvis stormigt äktenskap som ändå skulle vara livet ut. Båda kom från fattiga arbetarfamiljer och hade rört sig politiskt mellan syndikalism och socialdemokrati, men i första hand intresserade de sig för sexualpolitiska frågor som rätten till preventivmedel och fri abort.

Med undantag för enstaka kämpar som Hinke Bergegren, var sexualpolitiska frågor vid denna tid inget som arbetarrörelsen fäste större vikt vid. Den social­demokratiska ledningen med Hjalmar Branting i spetsen var visserligen för kvinnlig rösträtt, men intresserade sig i övrigt inte speciellt mycket för så kallade kvinnofrågor. Nils Adamsson och Karin Hollman-Adamsson skulle bli pionjärer när de öppnade upp en butik vid Tegelbacken i Stockholm där de började sälja och informera om preventivmedel som ”gummi”, det vill säga kondomer, men också sjukvårdsartiklar som kunde användas till aborter, vilket var strängt förbjudet.
Både Nils Adamsson och Karin Hollman-Adamsson skulle få sitta i fängelse för sin verksamhet. När Karin 1912 dömdes till två månaders fängelse som ansvarig utgivare för en försäljningskatalog med kondomer, fick hon sitta av sin tid på Öster­malms kvinnofängelse, där många av de andra fångarna var fattiga kvinnor som i desperation hade dödat sina egna oönskade barn. Just det vanligt förekommande samhällsproblem som Nils och Karin Adamsson ville motverka genom kampen för rätten till familjeplanering.

Men även om den politiska kampen låg till grund för Nils och Karins verksamhet, så drev de också en affärsverksamhet som så småningom kom att blomstra när försäljningen av kondomer legaliserades under slutet av 1930-talet, och inte minst tack vare att den mer ekonomiskt sinnade Karin tog över ledningen för företaget från sin mer slösaktige man. Tillsammans med försäljningen av andra hygien- och sjukvårdsartiklar – och med tiden även barnkläder genom grundandet av butikskedjan Polarn o Pyret – växte verksamheten till ett lite imperium med butiker i de flesta storstäder, men också postorderförsäljning och kondomautomater lite varstans.
Som exempel på hur spridd verksamheten var i landet, kan nämnas att när Karin Hollman-Adamsson på gamla dar tog med sina barnbarn på en bilresa genom Sverige, kunde de istället för att ta in på hotell sova över på tältsängar i butikslokalerna hon ägde i de många städer de besökte.

Själv tar Gunnela Björk med läsaren till historiska och i viss mån försvunna platser i Stockholm, som de gamla Klara­kvarteren där Nils Adamsson gärna tillbringade (alldeles för mycket) tid på rökiga krogar och ölcaféer med journalister, poeter och konstnärer. Vi rör oss i arbetarrörelsens kvarter runt Norra Bantorget med Folkets hus och LO-borgen, och vidare till villastadsdelen Äppelviken i Bromma, dit många ledande socialdemokrater – inklusive Nils Adamsson och Karin Hollman-Adamsson – gärna bosatte sig när de kommit upp sig lite i samhället, och slutligen till det begynnande miljonprogrammets moderna familjebostäder med stora ljusa lägenheter.
Lust och nöd slutar på sätt och vis lyckligt med att många av de sociala, demokratiska och sexuella rättigheter vi idag tar för givet stadfästs. Men att dessa rättigheter inte kan tas för givet och att klockan kan vridas tillbaka blir tydligt vid en utblick över världen idag, då till exempel Polen – en gång ett föregångsland för fria aborter – i princip nu har totalförbjudit aborter och en mycket reaktionär abortlag nyligen infördes i Texas. ”Det är med rätten till sexualkunskap, preventivmedel och abort som med demokratin: den måste ständigt erövras”, konstaterar Gunnela Björk i slutet av sin bok.

Per Leander

 

BOK

Lust och nöd av
Gunnela Björk
Historiska Media 2021

 

Dela