”Skrämmande att se hur svenska staten agerar i skogsfrågan”

Daniel Zetterström från Greenpeace

Daniel Zetterström från Greenpeace

Under sommaren har volontärer från Greenpeace genomfört en samtalsturné i Norrland för att informera om hur skogsbruket kan bli mera hållbart genom kontinuitetsbruk där skogen får växa i sin egen takt, istället för dagens metoder med kalhyggen och nyplanteringar. En omställning som är nödvändigt får såväl klimatet som mångfalden i naturen. Internationalen har talat med Daniel Zetterström på Greenpeace, som var med och organiserade turnén, för att höra hur det gick.
– Överlag så har det varit jättelyckat. Ibland så har det kanske bara varit två-tre personer och ibland har det varit ett trettiotal, men alla möten har varit väldigt bra. Det var blandat folk, från småskaliga skogsägare och en och annan Sveaskogsanställd, till renägande samer och lokala skogskämpar. Vi har försökt motverkad den här ensamhetskänslan som lätt kan infinna sig genom att sammanlänka och stärka folk i de demokratiska verktygen som finns, berättar han.
– Det har redan börjar skickas in medborgarförslag där vi har varit, som i Piteå, Luleå och Boden, om att kommunerna borde förbjuda kalhyggen och börja bruka sin skog på ett mer naturnära sätt.

I vissa kretsar är frågan om en omställning av skogsbruket kontroversiellt, då många skogsbrukare upplever att deras livsstil är hotad om de inte får fortsätta med de metoder de använder idag. Ibland har också tonerna varit hätska, inte minst i sociala medier.
– Omställning är ju utmanade. Det är klart att vissa skogsbrukare blir stressade. Om du har levt och brukat skogen på ett sätt hela livet så är det klart att det är läskigt med förändring. Men den förändring vi står inför om vi inte ställer om samhället är ju bra mycket läskigare, säger Daniel Zetterström och fortsätter:
– Men även om det blev heta diskussioner i en del fall så var det aldrig några otrevligheter utan en konstruktiv och bra ton. De småskaliga skogsbrukarna är ju absolut inte dem vi pekar ut, utan det är de stora skogsjättarna som ska ta ansvar, framför allt Sveaskog som ska vara svenska folkets skogsföretag. Vi behöver ha skogsbrukarna med oss med deras erfarenheter som en del av lösningen, för de gör ett viktigt jobb. Det är inte de personligen som är problemet utan det ohållbara systemet med kalhyggen som framför allt de stora skogsbolagen vill hålla fast vid.

Vad är problemet med dagens skogsbruk?
– Det är skadande får våra ekosystem och pekas ut som den avsevärt största faktorn till att antalet utrotningshotade och rödlistade arter ökar. Och som alla vet står vi inför en enorm klimatutmaning nu, och där hjälper dagens skogsbruk inte till alls, utan är en del av problemet. Kalhyggen släpper ut mycket växthusgaser och upp till 80 procent av det som huggs är bränt och i atmosfären igen inom 2 års tid. Det kan pratas om hur grönt det är att elda skogen men faktum är att det gör så att vi misslyckas med att nå våra klimatmål. Sverige har identifierats som ett av de viktigaste länderna i EU för att lagra koldioxid genom våra skogar. Då handlar det dels om att skydda mer, som EU pratar om, men framför allt att ställa om skogsbruket. Vi säger ju inte nej till skogsbruk, vi säger att vi måste ha ett hållbart skogsbruk för kommande generationer, säger Daniel Zetterström.
– Vi måste se förbi hur dagens ekonomiska system är utformat, för det funkar ju inte. Där är en cirkulär ekonomi framtiden och där passar inte dagens hyggesbruk in. Det storskaliga skogsbruket kan vara kortsiktigt lönsamt, men samtidigt en kostsam metod, som även är utformad med konstanta effektiviseringar som innebär att det blir mindre och mindre jobb i skogen för varje år. Så rent arbetsmässigt så skulle kontinuitetsbruk förse fler människor med jobb, och kostnaderna skulle gå till att betala människors lön istället för dyra maskiner som idag. Vi skulle få en mer levande landsbygd med arbeten i skogen, och inte på kontoret i de större städerna.

En omställning till ett mer hållbart skogsbruk skulle alltså inte hota jobben, menar Daniel Zetterström, utan istället leda till att fler jobb skapades för en levande landsbygd.
– Så det handlar om arbetstillfällen, miljö- och klimatfrågan, det handlar om att trygga upp ekonomin och miljön för framtida generationer så att de ska kunna livnära sig på att bruka skogen. Och det handlar även om att respektera våra urfolks rättigheter, för det har ju uppmärksammats nyligen att dagens skogsbruk håller på att slå ut samernas rennäring. Då är det ju framför allt Sveaskog, som svenska statens företrädare, som har det största ansvaret, säger han.
– Det är Sveaskog som måste gå först, men just nu gör de tvärtom om man ser till hur de beter sig. Det har varit en rad avslöjanden på senare tid om hur de ljuger och försöker lägga munkavel på samer vid förhandlingar, så det är skrämmande att se hur svenska staten skogsrepresentant agerar och behandlar urfolket i norr. Det är tydligt att deras ägardirektiv behöver skrivas om ordentligt, och där är våra folkvalda ytterst ansvariga.
Per Leander

Dela