Deckarförfattaren Jens Lapidus nya bok Paradis City är en dystopisk framtidsvision av Sverige som lånat inspiration från den amerikanska kultfilmen Flykten från New York genom att låta förortsområdet Järva norr om Stockholm bli ett enda stort fängelse. De flesta som kan försöker fly därifrån, men vår huvudperson Emir måste ta sig in. Per Leander har läst den.
I sin nya roman Paradis City målar advokaten och deckarförfattaren Jens Lapidus upp ett dystopiskt Sverige i en inte allt för avlägsen framtid där klassklyftorna, kriminaliteten och klimatförändringarna har skenat iväg. En stor del av boken utspelar sig i Stockholmsförorterna Rinkeby och Tensta, som redan idag brukar klassas som segregerade problemområden eller ”no-go zoner” av polisen, och som i Lapidus framtidsvision helt har övergetts av myndigheterna som låtit omgärda dem med höga murar så att det blivit ett sorts fängelse kallat ”Särområde Järva”. Här har Jens Lapidus lånat friskt från den amerikanska regissören John Carpenters kultfilm Flykten från New York (1981), som också skildrar ett framtida fascistiskt USA i vilket Manhattan har förvandlats till ett enda stort fängelse som det övriga samhället övergett.
Handlingen i Paradis City är också nästan identisk med Flykten från New York. En viktig politiker – den amerikanske presidenten Donald Pleasence, respektive den svenska inrikesministern Eva Basarto Henriksson ”EBH” – har blivit kidnappad innanför murarna, och en halvkriminell tuffing får i uppgift av polisen att ge sig in i området och rädda politikern mot löfte att beviljas amnesti från sina brott ifall han klarar sitt uppdrag. I Flykten från New York heter vår hjälte Snake Plissken och spelas av Kurt Russel, i Paradis City heter han Emir Lund och det återstår att se vem som ska spela honom när Jens Lapidus bok oundvikligen snart också blir film eller TV-serie.
Men Jens Lapidus värld på 380 sidor är något större än John Carpenters en och en halv timme långa film. Utöver poliser och kriminella finns flera grupperingar, som lokala islamister, en nynazistisk organisation som försöker starta ett raskrig, och den terroristiska ”Rörelsen” som tagit Anderas Malms budskap om att klimatkampen måste bli mer militant till en extrem nivå. Visst är det en spännande bladvändare, men boken lider av att det är svårt att sympatisera med dess huvudpersoner. Ingen av dem framstår som speciellt sympatisk. Den småkriminelle MMA-fightern Emir Lund, den egocentriska influencern Novalife, den duktiga polisen Fredrika, och den karriäristiska politikern EBH saknar det där lilla extra som gör att du faktiskt kan tänka dig att heja på dem. Möjligen vägs det upp av att de riktiga skurkarna i form av korrupta politiker, nynazister och miljardärer är betydligt obehagligare.
För en som är uppvuxen i Järva är det också lite trist att boken inte ger några realistiska miljöbeskrivning och att platser som skildras ofta har fiktiva namn som ”Järva torg”. Jens Lapidus har i alla fall tydligt hjärtat till vänster. Boken är genomsyrad med samhällskritik och det är klart att den framtidsvärld han målar upp i Paradis City är en varning om vad som kan vänta oss om privatiseringarna, klimatförstörelsen och egoismen får fortsätta att härja fritt med vårt land. Och precis som idag är det i denna värld socialdemokratiska politiker som styr över och ansvarar för den nyliberala nedskärningspolitiken.
Per Leander