Sverigedemokraterna föreslår lagstiftning för att säkerställa yttrandefriheten på Internet. Men det största problemet med sociala medier är att de används för högerextrem propaganda och rasistiska påhopp. Det är trollens frihet som SD vill skydda i lag. Det menar Jan Czajkowski.
KOMMENTAR
Jimmie Åkesson och tre andra ledande sverigedemokrater publicerade ett inlägg på DN Debatt den 1 februari under rubriken ”Techjättarna kan inte tillåtas styra svensk politisk debatt”.
De hänvisar till arbetarrörelsens traditioner och och pekar på att ett centralt inslag i kampen för bättre levnadsvillkor har varit demonstrationer. ”Om sådana demonstrationer hade skett i dag hade de antagligen skett på Facebook genom en stor mängd kommentarer och debattinlägg. Skillnaden mellan dåtidens demonstrationer och nutidens digitala versioner är att de i dag kan tas bort och tystas ned med en knapptryckning, bortsorterade av amerikanska oligarker som inofficiellt tycks vilja gå i samma riktning som de styrande i Sverige.” Och: ”I kommande riksdagsval 2022 vet vi att bland andra Facebook kommer att vara en aktör i valrörelsen. Det kan röra sig om selektiv faktagranskning, begränsning av viss spridning, eller regelrätta nedstängningar.”
Sverigedemokraternas förslag är nu att en parlamentarisk kommitté ska ta fram en lagstiftning för att säkerställa yttrandefriheten på Internet. Utgångspunkten ska vara att enbart ”olagligt innehåll” ska vara tillåtet att radera från sociala medier. Techföretagen ska ”ha en skyldighet att bevara innehåll som håller sig inom lagens ramar”. Och: ”Företag som felaktigt modererar innehåll bör kunna åläggas med vite.”
Det som Sverigedemokraterna tar upp är onekligen en sida av problemen kring meddelandefriheten på internet. Ett välkänt exempel är att Facebook har algoritmer mot sexuell exploatering som inneburit att annonskampanjer mot bröstcancer har stoppats därför att de visar naken hud, och att konstverk med nakna människor censurerats. Och det är förstås inte oproblematiskt att privata storföretag som Facebook och Twitter själva bestämmer regelverk för vad som får och inte får publiceras.
Men här finns knappast några enkla lösningar. Var gränserna ska gå hamnar ständig under debatt. På grund av de enorma mängderna data som läggs upp på Facebook varje sekund räcker det inte med mänsklig granskning för att rensa bort oönskat innehåll, utan en automatiserad behandling blir nödvändig. Och det finns gott om exempel på hur Facebook när deras fyrkantiga regler ifrågasatts har fortsatt att neka publicering av seriöst innehåll.
Men det största problemet med sociala medier är ett annat: att Sverigedemokraterna och deras meningsfränder världen över utnyttjar plattformar som Facebook för ösa ut lögnaktig högerextrem propaganda och rasistiska påhopp.
Varje grupp på Facebook måste ha en administratör, eller moderator, som avgör vilka som ska få vara med i gruppen, sätter upp etiska regler för diskussionerna och vid behov raderar irrelevanta eller hatiska inlägg. Att släppa igenom allt som formellt inte bryter mot lagen betyder att varje forum, oavsett vad det egentligen har för syfte, snabbt kommer att översvämmas av automatgenererad spam och rasistisk smörja.
Det är trollens frihet som SD vill skydda i lag. Moderatorerna och plattformarna ska tvingas att bevara deras inlägg för evigt. Det skulle i praktiken innebära döden för alla seriösa diskussionsforum.
Varifrån kommer Sverigedemokraternas plötsliga, rörande omsorg om meddelandefriheten? Annars brukar de ju hylla just de regimer som inskränker sådana rättigheter – där exempelvis Orbáns Ungern ses som en förebild. Jo, det framgår indirekt av en nyckelmening: ”I denna nya tid kan vem som helst, även de mäktigaste i världen, tystas av dessa så kallade techjättar.”
Det är givetvis Donald Trump de syftar på. Sverigedemokraternas stora läromästare, som de i höstas nominerade till Nobels fredspris. Trump har nyligen stängts av från Twitter och Facebook. Och hans stormtrupper som ockuperade USA:s kongress och fortfarande öppet diskuterar terroraktioner mot institutioner och politiker har blivit berövade sina viktigaste plattformar. Då reagerar naturligtvis Trumps svenska meningsfränder. De fruktar vad som kan hända med deras egen hatpropaganda och deras egen svans. Och kanske tänker de ytterst på vad som kan ske den dagen när de själva marscherar mot den svenska riksdagen för att försöka ta över landet.
Givetvis är ingreppen mot sociala media inte oproblematiska. Det som idag drabbar extremhögern kommer säkerligen i morgon att tas som prejudikat för att ingripa mot arbetarrörelsen och vänstern. Kanske exempelvis för att tysta ned demonstrationer med hänvisning till restriktionerna kring coronapandemin.
Men den typen av ingrepp går knappast att stoppa genom lagstiftning och formella regler, speciellt inte med tanke på styrkeförhållandena i dagens riksdag. Den kampen måste föras när den kommer, i de kanaler som står till buds.
Jan Czajkowski