Miljardrullning till försvaret

▶ Största satsningarna sedan 1950-talet

▶ Specifikt samarbetsavtal med USA

▶ Ryssland pekas ensidigt ut som hot

KOMMENTAR

Torsdagen 15 oktober offentliggjorde regeringen sin försvarspolitiska proposition 2021-2025, som förhandlats fram tillsammans med Centern och Liberalerna. Det som redovisas är planer om en ökning på nästan 29 miljarder kronor – från 60 miljarder innevarande år till 89 miljarder 2025, en tillväxt på hela 48 procent och en utveckling som inget annat anslagsområde kommer att vara i närheten av. En nöjd försvarsminister kunde också konstatera att ”det är en signal till svenska folket, en signal till våra partners och till närområdet” (Göteborgs-Posten 16/10). Försvarsminister inflikade därtill att detta är ”de största satsningarna sedan 1950-talet”

Av satsningarna 2021-2025 kan nämnas:
• Antalet befattningar inom Försvarsmaktens krigsorganisation ska växa från dagens 60 000 till 90 000 år 2025.
• 8 000 ska göra värnplikten 2025, en fördubbling från 2019.
• En rad regementen (K 4 i Arvidsjaur, Amf 4 i Göteborg, A 9 i Kristinehamn, I 13 i Falun samt I 21 i Sollefteå och dessutom flygflottiljen F 16 i Uppsala) som lades ner efter det kalla krigets slut ska nu återinrättas.
• Av de tekniska uppdateringarna märks inte minst att antalet u-båtar ska öka från fyra till fem, modifierade fartyg med robotluftvärn, nya sjömålsrobotar, ytterligare jaktrobotar till ett flyg med 80–100 stridsplan. Det är tänkt att dessa stridsflygplan också ska kunna utrustas med långdistansrobotar.

Hur motiveras då denna remarkabla upprustning? I propositionen är man tydlig med att peka ut var man menar det säkerhetspolitiska hotet har sitt ursprung: ”Den säkerhetspolitiska försämringen i närområdet är en följd av Rysslands agerande. Den ryska militära närvaron längs Rysslands västgräns och Arktis har förstärkts”… samt ”Den ryska aggressionen i Georgien och Ukraina visar att Ryssland bryter mot den europeiska säkerhetsordningen och att Ryssland är berett att använda militära medel för att nå politiska mål”.
Oppositionspartierna M, Kd och Sd är nöjda med anslagstilldelningen 2021-2025, men kritiserar regeringen och dess samarbetspartners för att inte redan idag öronmärka ytterligare satsningar bortom 2025. Vad säger då Vänsterpartiet? Ja, det har inte kommit någon kommentar från partiet. Rent allmänt förespråkar dock V en något mindre anslagstilldelning men ett ordentligt tillskott. I sin budgetmotion för 2021 viker man 69,7 miljarder till försvaret, vilket kan jämföras med regeringens 71,2 miljarder och att försvaret, som sagt var, innevarande år tilldelades 60 miljarder. Det har inte heller hörts någon kommentar från Svenska Freds, som på sin hemsida annars skriver att man ”arbetar för en radikal svensk och global nedrustning”.

En viktig pusselbit för att förstå miljardrullningen till försvaret är självklart det allt mer tydliga svenska närmandet till Nato och det därmed så markanta positionerandet mot Ryssland. Vi bör också ha i minne att Sverige 2016 ingick ett militärt samarbetsavtal specifikt med USA. Det hela började med att försvarsminister Hultqvist 2015 besökte Washington och gjorde upp en arbetsplan där parterna sade sig sträva efter att genom dialog fördjupa de militära banden inom fem områden:
1. Interoperabilitet – vilket innebär att de två ländernas stridskrafter ska kunna fungera bättre tillsammans.
2. Övning och utbildning – den svenska militära förmågan ska utvecklas genom ett allt tätare samarbete inom dessa områden.
3. Militärmateriel – det är sedan länge ett viktigt samarbetsområde med USA, exempelvis är innehållet i JAS-Gripenplanen till hela 50 procent amerikanskt.
4. Forskning – det handlar framför allt om att Totalförsvarets forskningsinstitut är inbegripet i en rad projekt tillsammans med sin amerikanska motpart.
5. Internationella operationer – här var Sverige en viktig medspelare till USA i Afghanistankriget. Utöver detta har det främst handlat om att svenska militärer i Irak i samverkan med USA utbildat irakiska förband i kampen mot IS

Anders Karlsson