Marxistarkivet har funnits sedan 2006 och drivs ideellt. Dagligen lägger eldsjälarna bakom detta jättearkiv ner 3-15 timmars arbete i projektet. Internationalen presenterar här den mångåriga rebellen Martin Fahlgren, som är en av grundarna.
REBELLER
Martin Fahlgrens politiska intresse väcktes under sista åren i gymnasiet (i slutet av 1950-talet). Det gällde då främst internationella frågor. Efter gymnasiet jobbade han några sommarmånader till sjöss, som jungman på en lastbåt som gick på sydstaterna i USA. Där fick Martin i praktiken se och uppleva hur svarta diskriminerades på ett hårresande sätt.
Hösten 1963 började han på universitetet i Umeå. Snart började han också läsa politisk litteratur: politiska ideologier (marxism, anarkism), ryska revolutionen, om Vietnamkriget och mycket annat.
1967 sökte Martin medlemskap i dåvarande VPK, men fick svaret att de inte hade någon lämplig grundorganisation i Umeå och hänvisade till ungdomsförbundet, VUF, som dock inte heller fanns i Umeå. Men senare kom han i kontakt med några VUF:are uppflyttade från Stockholm och en VUF-avdelning bildades.
Året 1968 fungerade som politisk tändvätska: Tet-offensiven i Vietnam, tennis-matchen mellan Sverige och det rasistiska Rhodesia i Båstad, majrevolten i Frankrike, kårhusockupationen i Stockholm, morden på Martin Luther King och Robert Kennedy och givetvis Pragvåren, som krossades av den sovjetiska invasionen under hösten.
Den politiska temperaturen i Umeå steg snabbt. FNL-rörelsen, maoistiska KFML och Clarté var redan väletablerade och vänsterorganisationerna spelade stor roll i studentpolitiken. Vid den tiden kände sig Martin inte särskilt attraherad av maoismen. I stället drogs han snabbt in i VUF och invaldes i dess förbundsstyrelse.
En mycket intensiv och händelserik politisk period följde, med hårda politiska debatter och strider. Inte minst spelade strejkrörelsen, med gruvstrejken 1969-70 som höjdpunkt, en stor roll som inspirationskälla för många unga människor.
VUF utvecklades snabbt i maoistisk riktning, även om det fanns de som stretade emot. Det resulterade i att VUF våren 1970 bröt med VPK och bytte namn till Marxist-leninistiska Kampförbundet (MLK), som ett halvår senare splittrades när Förbundet Kommunist (FK) bröt sig ur. Men Martin stannade i MLK.
Hösten 1970 flyttade Martin till Kiruna för att jobba med MLK och Vietnamrörelsen, samt vidareutveckla de kontakter som organisationen där upprättat med gruvarbetare, till stor del till följd av arbetet med det som kom att bli filmen om gruvstrejken: ”Kamrater, motståndaren är välorganiserad”. Mot slutet av 1970 började dock Martin och ett antal andra medlemmar utveckla kritik mot MLK:s politik.
Tillbaka i Umeå hösten 1971 drogs han med i hyreskampen som i början av 1972 skulle bli till en militant hyresstrejk. Samtidigt tog sig kritiken mot MLK allt fastare former. Men MLK-ledningen var inte intresserad av att föra någon debatt. Istället började ledningen utesluta oppositionella under hösten 1972. Många av de uteslutna gick under 1973 med i trotskistiska RMF. Detaljer om detta finns väldokumenterat i avdelningen om MLK på Marxistarkivet.
Martin flyttade sedan till Göteborg och hamnade i redaktionen för tidskriften Fjärde Internationalen. Han fick även anställning på Volvos Torslandafabrik och jobbade där i cirka fem år och var aktiv i uppbyggnaden av den Fackliga oppositionen.
Samtidigt vaknade Martins intresse för Spanien och dess historia på allvar. Den sista striden mot Franco-diktaturen hade inletts i början av 1970-talet. I grannlandet Portugal störtades diktaturen 1974 och året därpå dog Franco. Klasskampen exploderade på hela den iberiska halvön. Martin och några andra kamrater försökte på olika sätt, bland annat genom att smuggla in tryckeriutrustning, stödja spanska trotskister, vilket föranledde flera bilresor. De tog sig in i Spanien flera gånger med hjärtat i halsgropen, med last som nog inte den spanska gränspolisen skulle ha sett mellan fingrarna med om de hittat den.
Spaniensolidariteten och utvecklingen i Latinamerika (Kuba, Chile, Argentina) motiverade Martin Fahlgren att lära sig spanska, och han har fortfarande kvar kontakter med spanska kamrater som han lärde känna under 1970-talet.
I slutet av 1980-talet avtog Martins politiska aktivitet och han lämnade dåvarande Socialistiska Partiet, och började intressera sig för datorer. Han jobbade också senare professionellt med datorer och datautbildning. En bit in på 2000-talet väcktes det politiska intresset åter till liv och tillsamman med Göran Källqvist beslöt han sig för att försöka kombinera de områden där han trodde sig kunna göra mest nytta: datorer och politisk skolning. Det blev upphovet till Marxistarkivet.
Alex Fuentes
Hallå där, Martin Fahlgren!
INTERVJU
Ett arkiv vet alla vad det är, men vad är ett Marxistarkiv?
– En lite utförligare programförklaring finns på webbplatsens startsida. I korthet vill vi tillhandahålla texter om marxism, ekonomi, arbetarrörelsens historia med mera. Utgångspunkten är anti-stalinistisk, men icke-sekteristisk, vilket betyder att vi publicerar även sådant som vi inte politiskt håller med om, men som vi tycker är viktigt att känna till, debattera och lära av.
Hur många dokument finns samlade, ungefär?
– Uppskattningsvis mellan 6500 och 7000 texter.
Martin Fahlgren
Vad avgör vad som arkiveras?
– Vi försöker ha en bred inriktning. Grundvalen är ett stort antal ”klassiker”, givetvis alla mer kända, men även ett stort antal andra. Viktigt är också historien, som upptar stor plats: arbetarrörelsen, den antiimperialistiska kampen, revolutionerna och utvecklingen i Sovjet, Kina, Kuba och så vidare. Men även mer aktuella frågor. Och naturligtvis får vi bidrag utifrån: artiklar, tips och förslag.
Från en idé tills att ett dokument är på plats…hur går det till?
– Det varierar. Vi bevakar vänsterpressen, svensk och viss utländsk. Eller så får vi kännedom om en intressant artikel eller bok. Om den är på ett utrikiskt språk, då undersöker vi möjligheten att få den översatt – om du som läser detta vill hjälpa oss med detta så är vi tacksamma om du hör av dig.
När det gäller produktiva författare som Ernest Mandel och Trotskij så har Marxistarkivet sett till att det översatts betydligt fler texter än vad som tidigare funnits i tryckt form. Och den viktiga historikern Pierre Broué är det vi som introducerat i Sverige. Andra exempel är Hal Drapers utomordentliga arbete i fem delar om Karl Marx’ revolutionsteori,och Harold Isaacs klassiska Den kinesiska revolutionens tragedi. Och när det gäller Kina skulle jag även vilja tipsa om Maurice Meisner…
Den ryska revolutionen och utvecklingen av Sovjet har fått stort utrymme – just nu håller vi på att publicera en svensk översättning av historikern Moshe Lewins viktiga arbete om den sovjetiska tvångskollektiviseringen 1928-30.
En avdelning som jag personligen är mycket stolt över är den om spanska inbördeskriget, som innehåller såväl många tidsdokument som viktiga historiska arbeten. Men vi följer givetvis också aktuella frågor – Corona-krisen, USA, Vitryssland, klimatkrisen …
Finns det något liknande i Norden?
– Nej inte vad jag vet. Internationellt finns Marxist Internet Archive, som är mångspråkig men som bara publicerar verk av författare som är döda och inte alls tar upp aktuella frågor och debatt.
Förstår du vidden av vad du/ni lyckats åstadkomma?
– Uppriktigt sagt inte. Men bland annat via mail från olika håll så vet jag att webbplatsen även utnyttjas av forskare i Sverige och övriga Norden Och vi ser att Marxistarkivet nämns och refereras i många artiklar och böcker.
Alex Fuentes
