Marcus Larsson. Foto: Stefan Jensen
▶ Friskolereformen skulle leda till ökad mångfald
▶ Multinationella bolag tog istället över marknaden
▶ Tas vinstintresset bort blir vi av med koncernerna
INTERVJU
När friskolereformen genomfördes i början av 1990-talet var ett av argumenten att det skulle leda till en ökad mångfald. Men nu ser vi hur det istället i hög grad blivit multinationella aktiebolag som tagit över förskole- och skolmarknaden. Internationalen har talat med Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans, som har granskat koncernskolorna.
– Man kan ju välja att ha det så här, och låta till exempel norska riskkapitalister köpa upp svenska skolor och förskolor för att göra vinst. Men det var inte så man sålde in friskolereformen till svenska folket. Då var det mycket prat om det småskaliga, att låta eldsjälar rädda skolorna på landsbygden och skapa ett pedagogiskt mångfald. Men det blev inte så mycket mångfald, säger han.
Det är de aktiebolagsdrivna skolorna som dominerar nu, varav de mest kända kanske är Academedia, Internationella Engelska Skolan och Jensen. Andra har namn som Norlandia, Dibber och Atvexa.
– Huvudägaren till Atvexa är samma person som tidigare ägde Carema, det skandalomsusade äldreomsorgsbolaget. Efter skandalen så sålde han Carema och använde pengarna till att starta upp ett helt nytt aktiebolag som heter Atnotera, som äger flera bolag, till exempel Atvexa, som köper upp skola, efter skola, efter skola, berättar Marcus Larsson och förklarar att koncernskolorna inte förespråkar någon speciell pedagogik, utan bara eftersträvar att äga och plocka ut vinst.
– De köper upp andra friskolor bara för att äga dem. Ofta har jag sett att den tidigare ägaren, som kanske var rektor på skolan, får jobba kvar ett tag. Så de här koncernerna drivs inte av någon pedagogisk tanke, utan de bara tar över ägandet.
När friskolereformen drevs igenom av Carl Bildts regering 1992 fanns det ursprungligen en regel som innebar att friskolorna ”bara” fick 85 procent av skolpengen jämfört med de kommunala skolorna. Tanken var att de kommunala skolorna måste ha en större marginal eftersom de har ett ansvar att kunna garantera skolgång för alla elever i kommunen, inklusive nyinflyttade och extra resurskrävande barn. Medan friskolorna istället kunde ta en extra avgift från barnens föräldrar om de ville. Den möjligheten togs sedan bort av Göran Perssons regering, som istället såg till att friskolorna skulle få samma belopp i skolpeng som de kommunala skolorna.
– Så det var Sossarna och Miljöpartiet som utvecklade friskolorna på det här sättet, berättar Marcus Larsson och fortsätter:
– När ersättningssystemet gjordes väldigt fördelaktigt för friskolorna, då uppmuntrade man i princip aktiebolagsstyrda friskolor att etablera sig. Därmed skapades möjligheten att samla många olika skolor under en koncern och att göra stora vinster.
Dessutom har systemet utvecklats så att det på flera sätt gynnar friskolorna på de kommunala skolornas bekostnad. När en friskola startar i en kommun försvinner ett antal elever från kommunens skolor till den nya friskolan. Det innebär att de kommunala skolorna får mindre skolpeng, samtidigt som deras lokal- och personalkostnader är lika stora som innan. Den kommunala skolans kostnader ökar därför som en konsekvens av att det öppnar friskolor, samtidigt som friskolorna har rätt till samma grundpeng som den kommunala skolan. Och om en kommunal skola går back i budgeten som en följd av detta, kan friskolorna i kommunen belönas med motsvarande belopp från kommunen.
– Rätt eller fel, men jag kan tycka att det här borde allmänheten vara bättre informerad om. För jag tror att de flesta skulle ha en annan uppfattning om friskolor om man visste hur det såg ut. Det är inte så många som har förstått hur finansieringssystemet tar pengar från kommunala skolor och ger till friskoleägarna. Folk tror att det fördelas lika rättvist, men det är inte så, säger Marcus Larsson.
På senare tid har det i alla fall kommit en del förslag på hur de här problemen kan rättas till. Nyligen presenterade regeringens särskilde utredare Björn Åstrand en rapport på hur man skulle kunna öka jämlikheten i svenska skolor och föreslår då att friskolorna borde få runt 8 procent mindre i skolpeng än kommunen, alltså ungefär så som det ursprungligen var tänkt. Dessutom kom häromveckan Jämlikhetskommissionen stora utredning, som visar att friskolorna subventioneras och överkompenseras av kommunerna. Något som bryter mot EU:s regler och lika konkurrens. Så det finns argument för att göra om systemet, menar Marcus Larsson.
– Om man vill få bukt med att koncernskolorna tar över, samtidigt som man vill ha kvar möjligheten att driva seriösa ideella friskolor, så bör man sänka skolpengen för friskolorna. Är man en seriös skolägare som driver sin verksamhet för att man vill göra så bra skola som möjligt och inte bara plocka ut så mycket vinst som möjligt, så kommer du kunna hantera en lägre skolpeng på de där 8 procenten som Åstrand föreslår. Men är du bara ute efter så stor vinst som möjligt, vilket koncernskolorna är, så blir det inte längre intressant för dem om skolpengen sänks, säger han.
Per Leander