▶ Coronaviruset slog till mitt i avtalsrörelsen
▶ Ekonomisk osäkerhet försvårar förhandlingar
▶”Kapitalet kan skylla alla problem på ett virus”
INTERVJU
Den 31 mars löper kollektivavtalen ut på stora delar av arbetsmarknaden. Men coronaviruset slog till mitt i avtalsrörelsen, som nu kan komma att skjutas upp. Det blir extra svårt att komma överens om en nivå för löneökningarna i ett så osäkert ekonomiskt läge, och det finns också praktiska effekter av coronapandemin som gör det svårt att ta beslut i de förhandlingsdelegationer som i vissa fall består av 150 personer.
Diskussioner förs därför mellan arbetsmarknadens parter om möjligheten att istället prolongera de gamla avtalen, rapporterar flera medier.
Att prolongera innebär att förlänga avtalen med de villkor som finns i dag, vilket förespråkas av bland annat fackförbunden Handels och Kommunal. Ingen vill använda strejkvapnet när personal varslas om uppsägning och i vissa branscher som i sjukvården skulle det kunna klassas som samhällsfarligt.
Ytterligare ett skäl att skjuta på förhandlingarna är att det skulle vara svårt att förankra en löneökningsnivå på hela arbetsmarknaden när vissa branscher är i kris, det som kallas märket skulle bli svårt att upprätthålla. Förlängning av avtalen på mellan tre månader och ett år diskuteras, och industriparterna, som har varit mest tveksamma, väntas ta beslut senare i veckan, eller i början på nästa.
Internationalen har talat med Jan-Olov Carlsson som är ordförande för IF Metalls klubb på Volvo i Umeå. Han ser det som ett nödvändigt ont att avbryta avtalsrörelsen.
– Det som händer just nu gör avtalsrörelsen omöjligt att fortsätta. Vi står inför dramatiska förändringar, hela industrin är på väg att strängas ner i Sverige och Europa. Vi är därför helt bakbundna på arbetarsidan. Vi har inga kraftmedel att ta till med i förhandlingarna med arbetsgivaren. Vi kan ju inte strejka när vi inte ens har något jobb att utföra längre. Och i det allmänna samhällsklimatet nu, med en rejält farlig och smittsam sjukdom som sprider sig, bör vi undvika konflikter, säger han.
– Det är nödvändigt att man skjuter upp avtalsrörelsen åtminstone till hösten, och prolongerar de avtal som vi har idag.
Även hans egen arbetsplats Volvo Lastvagnar i Umeå är på väg att stänga ner till följd av leveransstopp.
– Alla skickas hem nu. Fabriken ska vara stängd i två veckor säger de, man jag gissar att det kommer bli mycket längre, säger Jan-Olov Carlsson, men berättar att han som fast anställd omfattas av regeringens beslut att införa korttidspermitteringar, som innebär att de anställda får gå ner 60 procent i arbetstid men behålla 90 procent av lönen, då staten skjuter till pengar för att minska varslen.
– Men de som får ta den riktiga smällen är de som inte har fast anställning, timanställda och behovsanställda. De får så vitt jag förstår ingen ersättning. Det är en bra illustration på det nya arbetslivet där de med osäkra anställningar återigen drabbas värst, säger Jan-Olov Carlsson.
Hur det ska gå vågar han inte spekulera i.
– Man kan ju konstatera att det blir lägligt för kapitalet att skylla alla marknadens problem på ett virus nu. Samtidigt ska vi inte förringa den fara som det här viruset utgör för människor just nu, och ta alla varningar och försiktighetsåtgärder på största allvar, säger han.
Per Leander