Bernie Sanders storslam i det senaste demokratiska primärvalet har inspirerat vänstern över hela världen. Vinden från Nevada kan ge den moderna socialismen luft under vingarna. Vad finns det för vänstern här att lära? Arash Gelichkan listar tio punkter:
OPINION
1. Vi måste vara en moraliskt indignerad röst mot orättvisorna. Det måste synas, höras och kännas att vi är genuint upprörda, arga över att så många människor har det så svårt i dagens samhälle. Många känner så och vill se en passion för social rättvisa.
2. Sätt fingret på våra motståndares korruption, håll inte igen! När så många av Persson-regeringens ministrar inklusive regeringschefen idag återfinns i bankvärlden, som näringslivskonsulter och i privata vårdsektorn måste vi våga säga som det är: det socialdemokratiska partietablissemanget tjänar sina egna framtida karriärer i näringslivet, de frotterar sig med rika finansiärer och storföretag som hjälpt dem vid makten. Big corporate wing of Socialdemokraterna och deras band till starka penningintressen måste dras inför ljuset och fördömas. På samma sätt ska vi hela tiden fördöma höga politikerlöner och lyxiga förmåner.
3. Se den moraliska styrkan i begreppet folket, i kontrast till det rika fåtalet. Det politiska subjektet är arbetarklassen, men många förknippar det också på ett positivt sätt med begreppet folket. Vänsterrörelser har alltid pratat om folket och med det har vi aldrig menat det nationalistiska dimridå-projektet som söker förena arbetare med kapitalister. Vår folkliga rörelse söker förena den mångfacetterade arbetarklassen i kamp för social rättvisa, mot fåtalets exploatering. All makt åt folket, det är fortfarande ett starkt budskap!
4. Prata om de hemlösa. Det finns ingen starkare illustration till orättvisorna än det faktum att det i ett rikt land som Sverige finns människor som sover på gatan medan några få tjänar miljarder och bor på herrgårdar. Om det är en enda fråga som fått mig att bli socialist så är det just det att se hemlösa i parken i min hemkommun medan man läser om de enorma förmögenheter som några har. Det har satt människor i rörelse också förr, se styrkan i den indignationen.
5. Förstå att systemet vi har idag inte är populärt. Ingen vill hoppa mellan otrygga anställningar, ha en stressig arbetsmiljö eller oroa sig över ekonomin på ålderdomen. 30 år efter murens fall finns det inget Sovjetspöke att skrämmas med, löftena om en fantastisk framtid av välstånd och frihet har slagits i spillror. Särskilt unga människor ser idag att kapitalismen inte erbjuder dem någon bättre framtid och att det inte är berättelser om något hemskt förflutet i öststaterna som skrämmer, det är de egna framtidsutsikterna i dagens värld.
Opinionsmätningar globalt visar att kapitalismen särskilt bland unga genomlever en allvarlig förtroendekris och att socialismen som en moralisk idé om rättvisa och socialt ansvar vinner sympati. Vi har bara att förlora på att tona ner vår kritik av det ekonomiska systemet eller våra socialistiska ideal.
6. Sjösätt ett stort inspirerande projekt för de många. Sluta fokusera på små justeringar, alla ser att samhället gått käpprätt åt skogen och behöver en total omgörning. Vänsterpartiet måste göra upp både med skattesänkar-ideologin och det finanspolitiska ramverket. Det är bra att prata om återinförd arvs- och förmögenhetsskatt, det ska vi göra mer och också prata om att höja bolagsskatten för storföretagen, beskatta dyra fastigheter och lyxkonsumtion – sånt vi redan gör, även om vi kanske kan skärpa skattesatserna ytterligare. Men vi måste våga prata om att överge överskottsmålet, låna till framtidsinvesteringar och använda finanspolitiken för de många istället för att bekräfta nyliberala teser från Chicago. Kort sagt bör vi prata om massiva investeringar på en bra bit över 100 miljarder kronor årligen och förklara vilken uppryckning av välfärden, jobben, bostäderna, tågen och klimatet det skulle innebära.
7. Kontrastera det falska pratet om asylinvandringens kostnader mot kostnaden för extrema skattesänkningar, nyliberala budgetregler, skatteflykten och vinstjakten. Var som en papegoja med det budskapet varje gång migrationen diskuteras. Driv Jimmie Åkesson till vansinne!
8. Fokusera inte för mycket på identitetskonflikter. Klyftorna i värderingar mellan stadsbor och glesbygdsbor har det dryftats mycket om. Det stämmer att den finns, även om nog många oavsett hemort kan vittna om att det är en förenklad bild. Men frågan är om vänstern kan göra något åt det genom gå direkt på den frågan. Den senaste utvecklingen i demokratiska primärvalet verkar istället visa att den värderingsmässigt progressiva vänster som sätter socioekonomiska rättigheter i förgrunden kan förena konservativt lagda arbetare i glesbygd med unga stadsbor, invandrare, hbtq-personer och feminister. Enligt undersökningarna har Sanders vunnit massiv genklang hos svarta och latinamerikanska väljare, samtidigt som även konservativt lagda väljare röstat på honom. Varför? Antagligen för att Sanders kampanj fått människor att förstå att det finns ett gemensamt intresse av rätten till sjukvård, bra arbetsförhållanden, utbildning med mera – alldeles oavsett värderingar och identitet. Det har inte gjorts genom att kompromissa med humanistiska principer i en opportunistisk jakt på konservativa väljare.
9. Underskatta inte minoriteterna. Att vänstern funderar på hur man ska vinna tillbaka vita landsbygdsbor från högerpopulismen är fullt nödvändigt. Men motsvarande diskussion om hur man ska nå rasifierade förortsbor som idag ofta inte ens röstar är betydligt mer sällsynt. I Sverige är det en redan progressiv väljargrupp, frågan är hur man ska få fler ur den till valurnorna. Ja, inte är det genom att inta en mer främlingsfientlig retorik – det skulle stöta bort dessa väljare och antagligen inte ens vinna över högerpopulisternas nuvarande väljare. Det handlar återigen om att appellera till arbetarklassens gemensamma intressen. Men vi ska heller inte underskatta nödvändigheten av en stark antirasism, liksom hbtq-kamp och andra minoritetskamper.
10. Kämpa för en radikal hoppingivande klimatomställning. Sist men absolut inte minst är att ta klimatkrisen på fullaste allvar. Det är absolut nödvändigt för planetens fortlevnad så som vi känner den och en fråga som engagerar miljoner människor. Här gäller det att gå bortom skuldbeläggandet av vanligt folk till en systemkritik som pekar på lösningar som gynnar de många och begränsar fåtalets profitjakt. Ta kampen för en radikal omfördelande Grön ny deal som beskattar och reglerar miljardärsklassen och fossilindustrin för att göra utrymme för massiva investeringar i gröna jobb, klimatvänliga energi- och transportsystem, hållbara bostäder och välfärd. Ett gott samhälle betyder inte ändlös masskonsumtion till storföretagens vinning, det visar man genom en framtidsvision som stavas demokratiskt deltagande, gemenskap och hållbarhet.
Mycket av ovanstående gör vänstern redan till stor utsträckning. Men vi måste göra det mycket mer, mycket högljuddare och mycket mer passionerat/indignerat. Det är helrätt och det fungerar från Nevada till Nerike!
Arash Gelichkan
Medlem i Socialistisk Politik
och Vänsterpartiet
