Ett första steg mot civilt styre i Sudan?

Sudan 17 augusti. Folk samlas framför en regeringsbyggnad i Khartoum för att fira utkastet till avtalet mellan militära och civila representanter. Foto: VOA

▶ De regionala aktörerna fruktade en ny arabisk vår

▶ Militären och oppositionen tvingades till förhandlingsbordet

▶ Ny färdplan för delad makt, bevakad av ett övergångsråd

KOMMENTAR

Jubel utbröt på gatorna i Sudan förra helgen när militärrådet (TMC) som styrt landet sedan april och den oppositionella alliansen Forces of Freedom and Change (FFC) enades om förutsättningarna för en övergångsprocess. De globala mediekoncernerna beskriver överenskommelsen i mycket positiva ordalag, ett ”unikt fredsavtal” och ”steget mot civilt styre”. De internationella organen, allt från Afrikanska Unionen (AU), Arabligan och EU, och de stora regionala aktörer som Saudiarabien, Egypten, Etiopien och Förenade Arabemiraten (UAE) drog en suck av lättnad. Det hade kunnat gå riktigt illa om konfrontationerna mellan militärrådet och oppositionen fortsatt, menade medierna och de internationella aktörerna. En ny arabvår, ett upptrappat inbördeskrig framförallt i det krigshärjade Darfur eller ännu värre, en folklig revolution som störtat militärstyret och lagt grunden för en förändring för Sudan som skakat maktbalansen i regionen. Därför tvingades militären till slut till förhandlingsbordet.
Det som förhandlats fram är ett avtal mellan militären och civila politiska krafter. Makten ska vila på tre ben.
Ett styrande övergångsråd bestående av fem militärer och sex civila som blir den faktiska makten i landet. Rådet ska ledas i 21 månader av en militär och i 18 månader av en civil.
Den andra maktfaktorn är en regering som ska bevakas av övergångsrådet och ledas av Abdullah Hamdok, en ekonom med band till de internationella marknaderna.
Det tredje benet utgörs av en lagstiftande församling med 300 parlamentariker ,där 67 procent av ledamöterna ska utnämnas av FCC och 33 procent av andra partier utanför FCC. Fredsavtalet är en utstuderad lösning som skakats fram av aktörer utanför Sudan. Afrikanska Unionen, Saudiarabien, och USA har spelat avgörande roller. Vad som utlovats är att militärerna får straffrihet, har kvar en betydande del av budgeten, idag ca 70 procent av landets totala, och behåller den militära kontrollen. Janjaweed-milisen – de fruktade militära styrkor som begått människorättsbrott, omdöpta till Rapid Support Forces (RSF), berörs inte. Militärens starke man, befälhavaren för RSF Mohamed Hamdan Dagolo, kallad ”Hemedti”, kommer att sitta i övergångsrådet. Maktbalansen i regionen och Röda havet säkras och Sudans deltagande i kriget i Jemen fortsätter. Oppositionen får begränsad del av makten men utlovas mer om tre år. Sudan kan nu inom kort, med USA:s goda minne, återvända till den internationella marknaden och finanssystemet.

Vad som beskrivits som en konflikt mellan militärer och civila sudaneser efter diktatorn Omar al-Bashirs fall i april har alltmer visat sig vara en geopolitisk maktkamp i regionen kring Röda havet. Prishöjningarna av basvaror i december 2018 som utlöste massprotesterna mot diktatorn var en utlösande faktor för en djupare politisk kris i landet. Den impopuläre Al-Bashir hade för flera makthavare som tidigare stött honom spelat ut sin roll. Diktatorns försvarsminister generalen Awad ibn Ouf genomförde en statskupp i april 2019 vars syfte var att militärerna skulle få kontroll på de folkliga demonstrationerna samt att få ordning på lojaliteten gentemot Saudiarabien.
Omar al-Bashir hade gjort misstaget att närma sig Turkiet och Qatar när Saudiarabien brutit med dessa länder efter Syrienkriget. Turkiet gav al-Bashir diplomatiska öppningar och investeringar och i gengäld fick turkarna tillgång till sudanesiska hamnar så som Sawakin. Saudiarabien som kontrollerar Röda Havet genom sina allianser med Egypten, Djibouti, Somalia, Sudan, Yemen och Jordanien, skrämdes av idén att Sudan och Houthis i Jemen skulle kunna blockera sundet Bab al-Mandab där omkring 4 miljoner fat olja passerar varje dag.

Dynamiken i Jemenkriget tvingade saudierna att pressa militärrådet (TMC) att gå med på en överenskommelse. Sudan deltar i Saudiarabiens krig i Jemen med över 6 000 soldater. I veckan avslöjades att diktatorn al-Bashir tagit emot 90 miljoner dollar i kontanter från saudierna för att delta i kriget. Ett av oppositionens krav var att dra tillbaka trupperna från kriget som hade försvagat Saudiarabien i Jemen ännu mera. Inom oppositionen, som störtade diktatorn i april, har överenskommelsen stött på kritik. Både det starka sudanesiska kommunistpartiet och rebellgruppen Sudanese Revolutionary Front, båda medlemmar i FCC, vägrar stödja överenskommelsen och menar att detta innebär att militärerna kommer fortsätta styra landet och försvårar en fredsuppgörelse i konflikthärjade områden. Även det fortsatta deltagandet i Jemenkriget, USA:s militära bas i landet och överenskommelserna med USA:s AFRICOM är mycket problematiska menar kritikerna.

Francisco Contreras

Dela