Tusentals människor demonstrerade i Helsingfors på måndagen i samband med att två av världens mest avskydda ledare, USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin träffades för ett privat toppmöte i den finska huvudstaden. Formellt var det på neutral mark, eftersom Finland inte är med i Nato.
Protesterna mot mötet kommer inte bara från gräsrotsaktivister, som demonstrerar för fred, bättre klimatpolitik, mänskliga rättigheter och mot de båda presidenternas reaktionära och auktoritära tendenser. Protesterna kommer också från EU-länderna och den liberala oppositionen i USA som menar att Trump över huvud taget inte borda ha något möte med ”fienden” Putin.
Den huvudsakligen liberala pressen i Väst har också framställt mötet som en seger för Putin och går gärna till och med så långt som att påstå att Donald Trump mer eller mindre är en Putinagent, helt styrd från Moskva. Konspirationsteorier cirkulerar om allt från att Putin skulle ha en hemlig sexfilm med Trump, till att ryssarna riggade det amerikanska valet 2016 för att göra ”sin man” till president.
Det stämmer att Trump och Putin eftersträvar en bättre relation mellan USA och Ryssland, och de båda inledde den gemensamma presskonferensen i Helsingfors med att påpeka att relationerna mellan de båda länderna är rekordlåga, på många sätt mycket allvarligare än under det första kalla kriget, och att det inte är hållbart i längden. Frågan är dock på vilka punkter USA och Ryssland kan mötas och komma överens.
Putin påpekade att det inte längre finns några ideologiska motsättningar mellan Ryssland och USA – kommunism mot kapitalism – utan att de båda länderna nu står för samma ideologi och ekonomiska system. ”Men president Trump representerar USA:s intressen och jag representerar Rysslands intressen”, sa Putin och menade att varje president i första hand måste värna sitt eget land, men att det också finns många saker man kan samarbeta om, som kampen mot islamistisk terrorism.
Donald Trump framhöll också under presskonferensen att USA och Ryssland är rivaler vad gäller världshandeln med olja och gas. Bara några dagar tidigare hade han skällt ut den tyska förbundskanslern Angela Merkel för att Tyskland väljer att köpa rysk gas. På presskonferensen i Helsingfors tog Trump återigen upp den frågan och sa att tyskarna var dumma som köpte gas från Ryssland och att de borde köpa sin energi från USA istället.
Men även om de erkänner varandra som rivaler på världsmarknaden – vilket affärsmannen Trump underströk som något bra för handeln – verkar de både presidenterna eniga om att de inte vill ha krig mot varandra. Som världens två stora kärnvapenmakter måste USA och Ryssland eftersträva fredlig samexistens, menade Putin och Trump, och de båda var överens om att de pågående förhandlingarna om nedrustningen av Nordkoreas kärnvapen var en bra sak.
Samtidigt framförde Putin sin oro över Natos utvidgning och USA:s utbyggnad av missilförsvarssystem i Europa och militariseringen av rymden. Just militariseringen av rymden är något som Donald Trump har varit starkt engagerad i den senaste tiden och tidigare i somras gav han Pentagon i uppgift att börja utveckla en helt ny sjätte försvarsgren kallad ”American Space Force” i detta syfte.
USA och Ryssland står också på olika sidor i den pågående konflikten i Syrien, men de båda presidenterna hävdade nu att man borde kunna samarbeta för bättre humanitär hjälp till flyktingar i landet. Trump är också extremt fientligt inställd till Iran, medan Putin passade på att beklaga att USA har sagt upp kärnavtalet med Iran och menar att det leder till en mycket farlig utveckling i området. Båda sa sig dock värna om Israels existens och rätt att försvara sig.
Vad gäller Ukrainakrisen är Trump och Putin inte heller överens. Trump vägrar, precis som omvärlden, att erkänna Krim som ryskt och hävdar att det var en illegal annektering som genomfördes 2014. Putin å sin sida menar att det hölls en demokratisk folkomröstning där den absoluta majoriteten av krimborna röstade för att deras halvö återigen skulle bli en del av Ryssland. Putin kritiserade också USA för att man att inte sätter större press på Ukraina att följa fredsöverenskommelsen i Minsk, som Kiev regelbundet bryter emot.
Men på det stora hela hade mötet mellan Trump och Putin en vänskaplig framtoning. Speciellt med tanke på den kalla kriget-stämning som genomsyrat relationerna mellan Väst och Ryssland de senaste åren. Och framför att Trump, som är känd som en översittare som gillar att förlöjliga andra världsledare offentligt, visade en ovanligt respektfull inställning till Putin.
De båda presidenterna har mycket gemensamt och gör nu ett troligtvis ärligt försök att förbättra relationerna mellan sina båda länder. Men frågan är om motsättningarna mellan USA och Ryssland verkligen kommer att gå att överbrygga, om det inte är mer som splittrar dem än som enar dem.
Per Leander
