Nyplanterad i obekant jord står civilisationen på baksidan av mitt hus och försöker hämta sig efter chocken. Den ser inte mycket ut för världen just nu och man kan inte förneka att den kan vara vass att ta till sig. Taggig och medfaren efter färden, så ser den ut. Mitt jobb är att sköta den.
Det händer att jag pratar med mina rosor. Ja, de är egentligen inte mina; de gamla rosorna är allas. De växte ur hundratals år av arbete, korsningar, misslyckade försök, förflyttningar och anpassning till nya jordar. Men pratar med dem gör jag. Jag hälsar med deras namn. ”Men Mme Plantier! Vad är detta för klena skott? Sommaren är redan här, skynda på!”
Så fanns det en speciell ros, som jag gärna ville se rota sig här på den magra, halvt livlösa plätten som gäller för trädgård, men jag visste inte hur man uttalar namnet.
Omar Khayyam
Nu bor jag sedan ett tag tillbaka i utkanten av det som på politikersvenska brukar kallas för socialtutanförskapsområde. Jag vandrade över asfalten upp till betongen och gick in i spelbutiken.
Den prydlige mannen med de uttråkade ögonen var för en gångs skull sysslolös bakom disken.
– Vilket är ditt förstaspråk? frågade jag och han svarade:
– Syriska.
Det var inte vad jag hade hoppats på. Men varför ge upp:
– Kan du några ord på arabiska och farsi också?
Han nickade, jag hade frågat om självklarheter. Så hur uttalade han namnet på den som vi kallar för Omar Khay-yam med hårt k i början?
Han sa utan att behöva tänka efter samma namn, med ett Kh (som tyskans ach-ljud) i början, och upprepade tills han tyckte att jag hade lärt mig. Då sa han plötsligt:
– Men hur känner du till Omar Khayyam?!
Mannen som hette så levde i det gamla Persien. Han kom från en familj av tältmakare. Det är vad hans namn betyder: al-Khayyam, tältsömmaren. På något vis kom han åt att studera matematik. Han blev den första människa som använde tredjegradsekvationer. Förutom den saken är han känd för att han älskade rosor och för sin poesi. Hans grav finns kvar idag. Det gör hans dikter också. I en av sina mest kända rader kallar han sig för den som sydde vetenskapens tält. Han dog och blev begravd där han hade levt och någon planterade en ros på hans grav.
På artonhundratalet levde i England en sanslöst rik man, som inte gjorde många handtag i sitt liv. Men en sak gjorde han bra: han lärde sig farsi och översatte Omar Khayyam till engelska.
Den rike mannen dog och blev begravd och någon hämtade hela vägen från Persien ett frö från den ros som i alla dessa sekler har vuxit på tältsömmarens grav och planterade det på översättarens. Och rosen slog rot och växte upp och spreds först över England och sedan vidare. Nu står den här.
Jag berättar detta för mannen i spelbutiken och han är inte uttråkad längre.
Han säger:
– Det finns en egyptisk sångerska Om Kalsoum – hon sjunger Omar Khayyam på arabiska. När jag är trött och behöver få lugn i mitt huvud, då sätter jag mig ner och lyssnar på henne.
Jag säger:
– Jag älskar de gamla rosorna för deras doft och deras styrka och för alla år och alla människor som finns i deras namn. När jag är trött, då sätter jag mig intill dem och tittar på dem.
Mannen i spelbutiken hade aldrig hört berättelsen om rosen som växer på två gravar. Den var lika ny för honom som upptäckten att det bor en svensk i hans närhet som genom en ros lärde känna en tältsömmare.
För mig var det nytt att en kristen assyrier idag lyssnar till en arabisk översättning av en parsitalande muslimsk matematiker som levde för tusen år sedan.
De delade tredjegradsekvationerna, de delade språken. De delade rosorna. De som har rest genom århundraden av händer och tankar och glömda namn.
De är civilisationen. Vårt jobb är att sköta den.
Bodil Carlsson
Omar Khayyam, 1048 – 1122, var en persisk poet, matematiker, filosof och astronom. Han är mest känd för sina klassiska fyraradingar (robâiyât).Edward FitzGeralds engelska tolkning låg till grund för tre översättningar till svenska: av A. G. Damm 1912, Sten Selander 1919 samt Ole Torvalds 1948. Svenska tolkningar av Rubaiyat direkt från persiskan gjordes av Eric Hermelin 1928 samt av Akbar Golrang och Sven Christer Swahn 1996. Ett av Khayyams bidrag till matematiken är hans Avhandling om demonstration av problem inom algebra, som ger en geometrisk metod för att lösa kubiska ekvationer. Khayyam arbetade som astronom åt sultanen i Samarkand. Som astronom bidrog Khayyam till den persiska kalendern, som även kallas för Jalalikalendern.
Oum Khalsoum föddes i början av 1900-talet. Hon var en egyptisk sångerska som inom arabvärlden räknas som den främsta hittills. Vid 12 års ålder klädde hon ut sig till pojke för att kunna delta i en liten sånggrupp som hennes far, en imam, ledde. 1946 drabbades hon av en allvarlig inflammation i luftrören och tre år senare fick en ögoninflammation som gjorde att hon fick bära mörka glasögon resten av livet. 1955 återupptog hon sin sångkarriär. Hon gav sin sista konsert i december 1972. Den 13 mars 1973 var hon i skivstudion för sista gången. Den 3 februari 1975 dog Khalsoum och miljoner människor i Kairo följde henne till graven.