I måndags godkände USA:s högsta domstol en väldigt kritiserad och omtvistad lag. Det gäller delstaten Ohios regelverk som i princip innebär att väljare som inte röstar på sex år blir av med sin rösträtt. Domen drevs fram av fem konservativa domare som vann över fyra liberala. De liberala domarna fördömde beslutet och en av dem, Sonia Sotomayor, framhöll att lagen kommer att drabba de amerikaner som tillhör minoriteterna och/eller är låginkomsttagarna.
Högsta domstolen upphävde en tidigare dom som slog fast att vallagen bröt mot en federal lag som antogs 1993 med syftet att göra det enklare för människor att rösta. Den lagen hade framtagits av en anledning. Det amerikanska valsystemet är oerhört krångligt. Informationen om valen och vallokalernas plats och öppettider är urusel. Många fattiga och låginkomsttagare i USA har väldigt svårt att ta sig till valurnorna också av andra anledningar. De jonglerar ofta flera jobb med urusla villkor och riskerar alltid att få sparken. Det finns ju miljoner arbetslösa att ersätta dem med. Att då ta ledigt för att ta sig till närmaste vallokal, kan vara i nästan omöjligt.
Ohio styrs av Republikanerna, även om det är med liten marginal och det är en delstat som står och väger mellan de politiska partierna. Det är därför lagen är viktig för de konservativa. De människor som framförallt kommer att rensas bort ur registreringsrullarna genom regelverket är som sagt fattiga och tillhör landets minoriteter. Det rör sig om väljare som tenderar att rösta på Demokraterna, om de lyckas rösta överhuvudtaget. Det är människor som Republikanerna gärna vill rensa bort. Men delstatsregeringen skyller det diskriminerande regelverket på behovet av att hålla rullorna uppdaterade och fria från avlidna eller utflyttade människor.
Fem andra delstater har ett liknande regelverk men experter menar att Ohios är värst. Med högsta domstolens beslut kan nu andra delstater komma att följa Ohios dåliga exempel.
Emma Lundström
