Det är nu 50 år sedan den afroamerikanske medborgarrättskämpen Martin Luther King Jr sköts till döds den 4 april 1968 vid sitt hotell i Memphis, Tennessee, dit han rest för att stödja strejkande renhållningsarbetare.
Medan andra samtida och mer radikala medborgarrättskämpar som Malcolm X och Svarta pantrarna inte var främmande för väpnat våld (om än främst i självförsvar), höll Martin Luther King fast vid fredliga metoder för att bygga en massrörelse bland både svarta och vita mot USA:s rasistiska segregationslagar. Något som troligen gjorde honom ännu farligare för myndigheterna, då han kunde mobilisera hundratusentals människor till demonstrationer.
Hans mest berömda tal ”I have a dream” hölls inför en rekordstor folkmassa i Washington 1963, där King förklarade att han drömde om en värld där svarta och vita barn skulle kunna växa upp i fred tillsammans som kamrater. Mycket i hans dröm har trots allt förverkligats. USA är inte längre ett rassegregerat land, och till sist fick man också en svart president, vilket hade varit omöjligt att ens tänka sig på Kings tid.
Men även om den öppna rasismen officiellt har avskaffats, genomsyrar den fortfarande det amerikanska samhället, då en överproportionerlig del av den svarta befolkningen tillhör fattig arbetarklass och dessutom riskerar att utsättas för polisövergrepp och diskriminering.
Vad som sällan nämns om Martin Luther King idag, är att han även var socialist och förstod att jämlikheten bara kan förverkligas genom kamp för ekonomisk rättvisa. Den drömmen återstår att förverkliga.
Per Leander
