De har kämpat i månader för att få möjlighet att stanna i Sverige under rimliga villkor och frågan om deras framtid har splittrat regeringen. Efter veckor av infekterade förhandlingar mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna fick de ensamkommande unga ett nytt besked från regeringen i måndags kväll: fler ska få stanna. Men Fatemeh Khavari är inte nöjd.
Det är en råkall måndagskväll i november och Riddarhustorget utanför Riksdagshuset i Stockholm börjar fyllas med folk. Ungdomar vecklar ut banderoller. Några kritar på torgets gråa plattor: Afghanistan är inte säkert. Låt oss leva.
Enligt de senaste nyhetsuppdateringarna finns det nu en uppgörelse som, om den godkänns av riksdagen, ska träda i kraft innan sommaren 2018. Det är Miljöpartiet som har krävt en lagändring som ska göra det möjligt att få en ny asylprövning för de ungdomar som inte hade fyllt 18 år när de kom till Sverige innan den 24 november 2015. Det ska bland annat röra sig om en utvidgning av gymnasielagen och en förändring av EBO-lagen, lagen om eget boende.
Mitt på torget står Fatemeh Khavari som har varit drivande i den proteströrelse som startades av ensamkommande unga på Sergels torg i Stockholm i somras och som kom att sprida sig över hela landet. Hon kom till Sverige för två år sedan, genom familjeåterförening, och har själv uppehållstillstånd. Men hon kämpar för alla som befinner sig i ovisshet. Därför tycker hon att beslutet från regeringen är en besvikelse.
– Det är väldigt otydligt och det är svårt att veta vilka lagen gäller. Jag vill fråga regeringen vad som ska hända med dem som kom innan 24 november men som inte hann registrera sig då eftersom det var massor av människor före dem i kön. Hur kan Afghanistan inte vara säkert för dem som kom innan den 24:e men säkert för dem som kom efter?, säger hon och fortsätter:
– Vi gick ut på gatorna för att vi vill att våra ärenden ska prövas rättssäkert. Det innebär inte att vi inte vill att de kollar upp asylskälen. Man flyr och söker asyl för att man vill rädda sitt liv. Vårt asylskäl är skyddsbehovet.
Fatemeh Khavari pekar också på att regeringen pratar om att de som har väntat i 15 månader ska få stanna genom studier. Hon undrar vad som händer med dem som har fått sitt avslagsbesked under den perioden och därför har gått under jorden.
– De har inte haft möjligheten att fortsätta med skolan. Dessutom kommer massor av ungdomar att hinna gå under jorden innan lagen börjar gälla. Vad kommer att hända med dem? Det här beskedet känns inte som något nytt, bara som en påbyggnad på gymnasielagen. Men för oss handlar det om liv och död, säger hon och tillägger sedan att det positiva med det hela är att det visar att regeringen kan ändra sig:
– Förut sade migrationsministern att vi har de lagar vi har. Ikväll sade hon att det är orimliga väntetider. De har tagit ett steg mot att lösa det här problemet. Men de har tagit det här steget väldigt komplicerat och otydligt. De borde ha pratat med dem som jobbar med ungdomarna, som vet var felet ligger. Det är viktigt att de kontaktar dem innan de fattar det slutgiltiga beslutet. Vi ber regeringen att inte göra fel igen som de gjorde med gymnasielagen.
Hon understryker att Ung i Sverige kommer att fortsätta sin kamp:
– Vi kommer att fortsätta ännu starkare och ännu fler, för nu ser vi att förändring är möjlig om vi kan visa dem att vägen de går är fel. Vi hoppas på ett rimligt och ärligt och humant beslut.
Det är många journalister på plats nu och en av de unga ensamkommande killarna leder talkören med hjälp av en megafon: Vem bär ansvar?! Sossar! Sossar! Den som flyr har inget val! Ingen människa är illegal! I slutet av oktober väntade 8700 ensamkommande på att få ett första besked om sin asylansökan. Nyligen rapporterade DN att Migrationsverket inte klarar av att hålla sitt löfte om att alla som kom under 2015 och 2016 ska få sina ärenden behandlade före det kommande årsskiftet.
Fatemeh Khavari greppar megafonen och håller en kort presskonferens som avslutas med orden:
– De vill att vi backar, att vi ska vara nöjda nu. Det är vi inte. Vi lämnar ingen ensam. Tillsammans har vi skrivit historia. Tillsammans kommer vi att jaga regeringen och politikerna tills vi får rättvisa asylprövningar och vår frihet tillbaka. Vi kommer att kämpa tills våra krav uppfylls.
Text och foto:
Emma Lundström
■ Enligt Miljöpartiet gäller möjligheten till uppehållstillstånd de ensamkommande som sökte asyl senast den 24 november 2015, har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket, har fått sin asylansökan prövad enligt den tillfälliga lagen – det vill säga efter den 20 juli 2016, har fått beslut som vuxna, studerar eller har studerat och har för avsikt att fortsätta att studera på gymnasiet, samt befinner sig i landet och inte begått brott.
De får stanna för att kunna slutföra sina studier och därefter möjlighet till permanenta uppehållstillstånd om de etablerar sig på arbetsmarknaden.
