Protest i Philadelphia mot Trumps beslut att avveckla Daca – programmet som har gett papperslösa människor, som levt större delen av sina liv i USA, möjlighet att studera och arbeta. Foto: Joe Piette
Efter ihärdiga påtryckningar kom så i tisdags beskedet att Donald Trump infriar ett av sina vallöften till de rasistiska högerkrafterna i USA och upphäver den omdiskuterade programmet Deferred Action for Childhood Arrivals, Daca. Eftersom en folkstorm var att vänta vågade Trump inte själv meddela beslutet offentligt utan skickade fram justitieminister Jeff Sessions. Denne meddelade under en presskonferens att kongressen har sex månader på sig att avgöra hur programmet ska upphävas på ett ”välordnat sätt” och hur nya invandringslagar kan stiftas som har ”amerikanska intressen” i fokus.
Trump själv skrev sedan – på sitt klassiskt tvehågsna sätt – i ett pressmeddelande att han kommer att upplösa Daca med ”stort hjärta” och medkänsla, och att drömmarna kan ”sluta oroa sig”. Enligt honom måste det till en invandringsreform som gynnar de amerikanska medborgarna. Han är väl medveten om att han på det här sättet stärker sin nationalistiska väljarbas.
Daca skapades genom en presidentorder som Barack Obama utfärdade 2012 och riktar sig främst till så kallade ”dreamers”, drömmare. Det handlar om papperslösa människor som har kommit till USA som barn eller är födda där. Genom Daca har dessa människor kunnat få skydd från deportering och beviljats arbetstillstånd under en tvåårsperiod i taget.
Hittills har närmare 800 000 unga fått nya livsmöjligheter genom programmet och kunnat studera och arbeta lagligt i USA. Dessa människors hotas nu, inte minst för att de genom att gå med i Daca har uppgett adress och telefonnummer och därför nu är ytterst sårbara för potentiella utvisningsräder.
Protesterna mot det eventuella beslutet har pågått i flera veckor och intensifieras nu. Bland annat demonstrerade cirka 300 aktivister utanför Vita huset efter beskedet. De kallade Trump för ”en lögnare” och ”ett monster”. Samtidigt greps omkring 22 demonstranter utanför Trump Tower i New York.
Kritik har också kommit från högt uppsatta personer inom politiken. Demokraternas ledare i representanthuset, Nancy Pelosi, kallar beslutet för ”det troligtvis grymmaste som President Trump någonsin har gjort.” Barack Obama är inne på samma linje i en kommentar på sociala medier. Han skriver att det i slutänden handlar om anständighet: ”Det handlar om ifall vi är ett folk som sparkar ut hoppfulla unga människor ur USA, eller om vi behandlar dem som vi vill att våra egna barn ska bli behandlade.”
Även inflytelserika företagsledare har höjt rösten mot beslutet. Chefer på Apple, Microsoft och Amazon oroar sig för att upphävandet av Daca kommer att resultera i tunga ekonomiska förluster och drastiskt minska bruttonationalprodukten. När 800 000 människors rättigheter raderas, försvinner med största sannolikhet också åtskilliga miljarder i skatteintäkter, sociala avgifter och sjukförsäkringspremier.
”Det här är en sorglig dag för vårt land. Beslutet att avsluta DACA är inte bara fel. Det är särskilt grymt att erbjuda unga människor den amerikanska drömmen, uppmuntra dem att komma ut ur skuggorna och lita på vår regering, och sedan bestraffa dem för det”, skriver Facebookgrundaren Mark Zuckerberg på sin Facebooksida – som har 96 miljoner följare – och uppmanar kongressen att anta den så kallade Dream Act eller något liknande lagförslag som ger drömmarna en rimlig väg till medborgarskap.
Dream Act, Development, Relief, and Education for Alien Minors, lades fram i senaten för första gången 2001 och yrkade på att ge möjlighet till permanent uppehållstillstånd för ungdomar som kommit som flyktingar till USA som barn och uppfyllt vissa krav under sin tid i landet. Lagförslaget resulterade i benämningen ”drömmare”.
Många av de papperslösa människorna som berörs av beslutet kommer från olika länder i Latinamerika. 124 000 av dem lever i Texas. Texas är också en av de tio delstater som har hotat att stämma Daca om programmet inte avslutas omedelbart.
En koalition av guvernörer och riksåklagare från dessa delstater anser att Barack Obama missbrukade presidentmakten när han införde reformen. Jeff Sessions tillhör den flanken och i likhet med dessa guvernörer och riksåklagare anser han att Daca bara har som följd att locka fler flyktingar över gränsen.
Nu fortsätter kampen om drömmarna i kongressen, där flera olika lagförslag har lagts fram. Bland annat Bridge Act, som skulle förlänga DACA tre år, så att kongressen hinner inrätta nya invandringslagar. Vita huset och konservativa republikaner kommer troligtvis att kräva ännu mer drastiska åtgärder när det gäller ”gränssäkerheten”. Bland annat den hyllade och föraktade muren mot Mexico och Raise Act, ett lagförslag som ska halvera den lagliga invandringen till USA inom en tioårsperiod.
Emma Lundström
