Brasiliens politiska elit är i fritt fall

São Paulo 18 maj. Protester mot JBS-skandalen. Foto: Eduardo Figueiredo / Mídia NINJA

► Kongressen vill ställa presidenten inför riksrätt

► Regeringens stödpartier lämnar regeringen, ett efter ett

► 28 maj planerar vänstern en ockupation av huvudstaden

Den politiska krisen i Brasilien närmar sig en explosion. En bandinspelning avslöjar hur kupp-presidenten Michel Temer agerar för att ledningen för landets största köttindustri (JBS), skall fortsätta att betala den tidigare talmannen i underhuset, Eduardo Cunha (som avsatts, fråntagits sin parlamentsplats och fängslats för korruption) inte skall berätta vad han vet om sina tidigare kollegor.
Samtidigt har ledaren för högerpartiet PSDB – senatorn Aecio Neves som förlorade presidentvalet 2014 mot Dilma Rouseff – och Temers viktigaste allierade, suspenderats från senaten och kommer att ställas inför rätta sedan det filmats hur han – via ombud – tagit emot mijontals real i mutor.

I ett försök att rädda sitt skinn talade Temer i TV den 20 maj, hötte med fingret åt de 91 procent av brasilianarna som redan innan den senaste skandalen saknade förtroende för honom och hans regering.
Samtidigt som kongressen öppnat en riksrättsprocess mot Temer, lämnar det ena efter det andra av regeringens stödpartier – så likt de råttor som sägs lämna ett sjunkande skepp – regeringen. Temers trogna allierade inom pressen råder Temer att avgå medan tid är och landets städer fylls åter av tiotusentals demonstranter.

För den korrupta högern gäller det nu att rädda vad som räddas kan, främst i form av det ambitiösa nedskärningsprogram som regeringen driver, med bland annat kraftigt sänkta pensioner, men också stora försämringar i arbetsrätt, bland annat fullständig frihet för företagen att hyra in arbetare på tillfälliga kontrakt. Generalstrejken den 28 april markerade att arbetarklassen definitivt intagit den politiska arenan och varje krumbukt från Temer och hans regering för att kunna sitta kvar, kommer bara att fördjupa krisen och förstärka den folkliga mobiliseringen och det är också den reaktionen som högern är mest rädd för.

Formellt skulle Temer, om han avsätts eller avgår ersättas av deputeradekammarens ordförande Rodrigo Maia, en allierad till Temer. Problemet är förstås att om Temer har liten legitimitet i folkmajoritetens ögon så är Maias legitimitet lika med noll. Den enda vägen ur den politiska krisen är att ordna nyval, vilket inte konstitutionen tillåter, men den tillåter inte heller höjd pensionsålder, vilket enkelt passeras med ett PEC, ändring i konstitutionen, i alla fall om Temer får som han vill.

Vid ett eventuellt nyval är det troligt att den tidigare presidenten Lula skulle vinna. I alla fall leder han stort i alla opinionsundersökningar. Försöken att sätta åt Lula för korruption och därmed omöjliggöra för honom att ställa upp i valet, har ännu inte lyckats, även om det är helt klart att hans parti, Arbetarpartiet (PT), är djupt indraget i diverse skumraskaffärer. I samma vittnesmål från JBS-direktören som pekar ut Temer och Neves, hävdas att mer än 100 miljoner real satts in på utländska konton för PT:s räkning. PT-ledningen förnekar givetvis. Liksom Temer, Neves och Cunha nekar till att ha gjort något minsta olagligt.

Att den folkliga vreden är stor behöver knappast påpekas och mycket talar för att den planerade “ockupation av Brasilia” (landets huvudstad) som planeras till den 28 maj kommer att bli en massiv folklig demonstration. Den socialistiska vänstern driver också på för en ny och längre generalstrejk med målsättningen att sätta stopp för högerns politik och sänka dess regering definitivt. Det viktigaste vänsterpartiet, PSOL, är också det parti som mest energiskt drivit motståndet mot Temer, såväl i kongressen som på gatorna. Ett resultat av detta är att PSOL nu, enligt en undersökning, är det parti som samlar mest stöd bland ungdomar och också växer mycket snabbt just bland ungdomar.
En förklaring till detta, kan vara att på den långa lista över partier i kongressen vars ledamöter på ett eller annat sätt är insyltade i korruption, saknas ett enda: PSOL …

Göran Kärrman

Dela