Vänsterpartiet
► Sänkt skatt på sjukersättning ► Höjd skatt på kapitalinkomster
På senare tid har Vänsterpartiet gått ut med förslag vars mål är att reducera de ekonomiska klyftorna i Sverige, så kallad röd skatteväxling. På sin hemsida skriver man att i budgetförhandlingarna med regeringen är kravet högre skatt för de rikaste och lägre skatt för människor som lever på sjukersättning (sjukpension).
– Det kan ju inte vara meningen i ett välfärdsland som Sverige att den som är sjuk ska betala mest i skatt, säger Ulla Andersson, V:s ekonomisk-politiska talesperson.
Det Andersson syftar på är de av Alliansen stegvis införda fem jobbskatteavdragen, vilket gör att den som är sjukskriven, uppbär sjukersättning eller är arbetslös betalar ungefär 25 procent i skatt, medan den som arbetar endast betalar runt 20 procent. Denna omvända Robin Hoodpolitik har fått till effekt att exempelvis en inkomsttagare med en månadslön på runt 50 000 kronor fått en skattesänkning på 2 200 kronor medan stora grupper av Sveriges fattigaste kammat noll. Till skillnad mot pensionärerna har inte sjukskrivna, de som uppbär sjukersättning och arbetslösa fått några kompenserade skattesänkningar överhuvudtaget.
Att helt sluta skatteklyftan mellan de som jobbar och de som lever på skattepliktiga ersättningar skulle kosta 8,2 miljarder kronor, enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst som V beställt. Det krav som V nu driver är att man ska sluta denna klyfta i flera steg. Det första steget är då en skattesänkning med ett par hundralappar för de 200 000 svenskar som uppbär en inkomstrelaterad sjukersättning, vilket enligt partiet skulle minska skatteintäkterna med ungefär en miljard kronor.
Vilka skatter vill då V höja? Här säger partiet att man i budgetförhandlingarna för fram krav om återinförd förmögenhetsskatt, nedtrappning av ränteavdragen och skärpt beskattning på kapitalinkomster som aktieutdelningar och försäljning av värdepapper. Det här sista förslaget utvecklar Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt i en artikel på DN-debatt (1/3): – I Sverige diskuteras knappt frågan om vad som är grundorsaken till att de ekonomiska klyftorna växer. Men sedan den franske ekonomen Thomas Piketty lyfte frågan om ägandets roll på den politiska agendan har erkännandet kommit från allt fler, även svenska nationalekonomer, att det är kapitalinkomsterna som är huvudorsaken till klyftorna, skriver Andersson/Sjöstedt
Vi får därtill veta att de totala kapitalinkomsterna i Sverige 2015 uppgick till 340 miljarder kronor, varav de 10 procent med de högsta inkomsterna inkasserade 90 procent, samtidigt som 15 procent av Sveriges befolkning lever i relativ fattigdom (inkomster som ligger under 60 procent av medianinkomsten).
Det Andersson/Sjöstedt konkret föreslår är en höjning av skatten på kapitalinkomster från värdepappersförsäljning och aktieutdelningar med 2, 4, 6 respektive 10 procentenheter vid inkomstgränserna 75 000, 150 000, 300 000 och en miljon kronor, vilket enligt dem under 2018 skulle ge 4,3 miljarder mer i skatteintäkter.
Det som händer nu är att budgetförhandlingarna mellan regeringen och V fortsätter. 18 april läggs så den så kallade vårbudgeten, vilket är en komplettering till 2017-års statsbudget, fram inför offentligheten.
Anders Karlsson