Magdalena Andersson med Budgetpropositionen. Foto: Björn Nordqvist
► Sänkt bolagsskatt – Reducerad skatt för pensionärer
► Men progressiv fördelningsprofil saknas i helheten
Tisdagen 18 april lägger finansminister Magdalena Andersson fram regeringens så kallade Vårbudget, en komplettering av utgifter i statsbudgeten för 2017 samt vissa förändrade skattesatser inför 2018-års budget. Fram till dess kommunicerar regeringen portionsvis ut innehållet till media och den senaste veckan har vi nåtts av uppgiften om två kommande skattesänkningar.
För det första erfar Ekot (21/3) att regeringen vill sänka bolagsskatten med två procentenheter, från 22 till 20 procent. Vänsterpartiet, som förhandlar med regeringen om budgeten, sägs ha motsatt sig denna sänkning. Partiet har istället fört fram krav om att höja skatten för de absolut rikaste – genom skärpt kapitalbeskattning eller återinförd förmögenhetsskatt – men enligt Ekots källa har Vänsterpartiet fått blankt nej för dessa krav.
Vi ska här ha i minne att Sverige under senare decennier har en historia av upprepade sänkningar av bolagsskatten. Det stora kapet nedåt ägde rum i och med skattereformen 1990-1991 då den sänktes från 52 till 30 procent.
Alliansregeringen drog sedan i flera omgångar ner den till dagens 22 procent och nu vill således vår nuvarande regering återigen favorisera företagen med en skattelindring, en förändring som gör att denna skattesats hamnar under EU-genomsnittet. Sänkningen av bolagsskatten motsvarar en kostnad på ungefär 11 miljarder kronor och kommer således att gälla från och med årsskiftet.
En som reagerat starkt på regeringens förslag är den socialdemokratiska debattören Göran Greider:
– Jag blev smått chockad när jag såg det, för det är väl det sista som regeringen borde göra .Jag kan inte tro att de faktiskt kommer att göra en sån här sak. Rent praktiskt kommer det ju få Vänsterpartiet att gå i taket och dessutom kommer de att förlora ytterligare några av sina sista väljare. Det är häpnadsväckande korkat om det stämmer (Dagens Etc, 22/3).
För det andra offentliggjorde regeringen i ett pressmeddelande (24/3) att skatten från och med årsskiftet sänks för cirka 1,4 miljoner medborgare över 65 år, 70 procent av det totala antalet. Det innebär att dessa får drygt 200 kr mer per månad att röra sig med, vilket dessutom får till effekt att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare sluts för alla av de äldre med en månadsinkomst upp till 14 000 kronor (redan förra året slöts den för alla upp till en månadsinkomst på 10 000 kronor).
– Regeringens mål är att avskaffa den orättvisa pensionsskatten, nu tar vi ytterligare ett steg på den inslagna vägen, säger finansminister Magdalena Andersson.
Det finansministern menar med ”den orättvisa pensionärsskatten” är de av Alliansen införda jobbskatteavdragen som bara kom arbetande till del. Skattesänkningen är en uppgörelse mellan regeringen och V som beräknas att kosta två miljarder kronor.
Visst är det positivt att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare sluts, men om regeringen verkligen strävade efter att få mer medel till den hårt ansträngda välfärden hade man kunnat gå motsatt väg och istället jämnat ut genom att höja skatten för löntagare, samtidigt som man – för att få en progressiv fördelningsprofil på det hela – kunde höjt låginkomsttagares grundavdrag. Dessutom kan man fråga sig om det inte hade varit mer påkallat med en rejäl höjning av garantipensionen för de åldringar med allra svagast ekonomi, mot bakgrund av att EU-statistik visar att hela 335 000 svenska pensionärer lever under fattigdomsgränsen.
Anders Karlsson